Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i Mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

En fallstudie gjord med två Mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..

Syftet med föreliggande studie var att genom ett genus- och gruppsykologiskt perspektiv få ökad förståelse för vad några gymnasielärare i teoretiska ämnen upplever kännetecknar att undervisa Mansdominerade elevgrupper. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer, två män och tre kvinnor. Medelåldern för intervjupersonerna var 44 år. Resultatet visade att det fanns hierarkier i de Mansdominerade elevgrupperna. Det förekom olika uttryck för maskulinitet genom exempelvis användandet av en viss jargong, hur man behandlar varandra, hur tolerant man är emot avvikande beteende och synen på homosexualitet.

Syftet med denna studie var att undersöka om graden av moderna sexistiska fördomar skiljer sig mellan Mansdominerade-, kvinnodominerade- respektive könsheterogena organisationer. Totalt 15 organisationer inom Gävleområdet deltog i studien genom att besvara en webbenkät. Frågorna som användes för att mäta modern sexism hämtades från Ekehammar, Akrami och Arayas (2000) instrument; Swedish classical and modern sexism scale (SCMS). Resultatet visade att respondenter inom Mansdominerade organisationer hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än respondenter inom kvinnodominerade- och könsheterogena organisationer. Resultatet visade även att manliga respondenter hade högre grad av moderna sexistiska fördomar än kvinnliga respondenter.

Det anses idag vara svårt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt Mansdominerade branscher. Det beror på att normen i samhället innebär att män är mest lämpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara präglade av den Mansdominerade kulturen som existerar och påstås bli mer osäkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, då det finns informella nätverk som kvinnorna inte har tillgång till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte är förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlätta vägen upp i karriären.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och Mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Kvinnor med makt och inflytande i näringslivet har i stort sett saknats i modern tid. Samhällets intresse för kvinnors företagande har dock ökat under årens lopp, eftersom där finns en stor potential som inte tillvaratas. Ur tillväxtsynpunkt är det därför viktigt att öka kvinnors företagande. För många kvinnor är val av bransch starkt påverkat av familjeskäl, framförallt inom Mansdominerade verksamheter. Kvinnors entreprenörskap är mytomspunnet.

Studien syftar till att undersöka vad som påverkar kvinnors möjlighet till karriärutveckling i Mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts där kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer på respektive företag har intervjuats. Från det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan påverka kvinnors karriärutveckling. Med hjälp av modellen analyserades det empiriska materialet.

Mobbning på arbetsplatser är ett växande globalt problem som förekommer i alla yrkessektorer, men där kartläggningen av fenomenet fortfarande är relativt bristfällig. Syftet med studien var att undersöka skillnader i upplevd närvaro av vuxenmobbning på Mansdominerade respektive kvinnodominerade arbetsplatser i en svensk kontext. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevelsen av arbetsklimatet, utifrån delaktighet/medbestämmande och negativ kommunikation. För att undersöka detta användes ett självskattningsformulär. Det använda instrumentet visade på en god intern konsistens.

Chefsrollen är en roll som fortfarande till stor del innehas av män och överensstämmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut står ofta i motsatsförhållande till varandra. För kvinnliga chefer uppstår en rollinkongruens när de överträder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i Mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svårigheter och hur de såg på manliga och kvinnliga egenskaper och på sig själva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och därefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Syftet med vår undersökning är att ge förslag på vad ansvariga på Mansdominerade företag bör tänka på vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka då Mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mångfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har använts vid analys av vårt empiriska material.Vår empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare på Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar på Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det är viktigt att ha en förståelse för hur intern- och extern kommunikation hänger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas även utåt. Det är därför viktigt att förstå hela flödet av kommunikation, som finns både internt och externt för att Mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i Mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i Mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i Mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever Mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget.

I livet sker det en socialisation gällande hur män respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som något som påverkar människans fortsatta utveckling. Undersökningenhar därmed utgåttfrån socialisationens och organisationens påverkan på kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna är normen för ledarskap, vilket skapar svårigheter för kvinnor att nå chefspositioner. Utifrån detta har vi genomfört en undersökningpåfem kvinnliga ledare i Mansdominerade organisationer, där vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett mansdominerat gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till Mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet.