Den här uppsatsen ämnar svara på frågan om och hur Manlig amning kan utmana existerande uppfattningar om maskulinitet. Vi vill analysera hur maskulinitet uppfattas i personernas resonemang genom att undersöka deras argument om Manlig amning. De olika uppfattningarna gällande ämnet är fokus för vår undersökning. Genom att använda teorier om genussystemets isärhållande, performativitet och maskulinitet fastställer vi att maskuliniteten är föränderlig och därmed öppen för omförhandling. Slutsatsen blir att Manlig amning är kontext ? och aktörsbunden, vem som utför amningen, var och hur, avgör om maskuliniteten uppfattas som utmanad eller ej.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme Manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en Manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett Manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar Manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett Manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller Manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten.

Hur kan en läsupplevelse skapas med inriktning mot Manliga läsare? Genom att ta reda på vad som format boken till hur den ser ut idag, undersöka fenomenet "visual writing" och skillnader i Manlig/kvinnlig läsning kunde begränsningar och möjligheter skönjas för att utveckla formgivningen av en tryckt artefakt med skönlitterär text. Möjligheterna för digital bokformgivning är stor men i detta arbete undersöktes hur den tryckta boken kan utvecklas vidare. Utifrån respons på det färdiga resultatet kunde en tendens ses att en Manlig målgrupp kan uppskatta visuella element i skönlitterära böcker, och att det är något som inte stör läsningen..

Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka Manlig depression ute i samhället.  Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ?uttryck för depression hos män? och ?hjälp och stöd?.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av Manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

SammandragDetta examensarbete bygger på en fallstudie av en Manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av Manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt Manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en Manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en Manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder.

Syftet med studien var att undersöka hur Manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem Manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de Manliga sjuksköterskorna som positivt men som Manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården..

Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av Manlighet och Manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om Manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive Manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive Manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en Manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en Manlig arbetsmiljö respektive Manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive Manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive Manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en Manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en Manlig arbetsmiljö respektive Manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

Min essä handlar om de erfarenheter jag har som Manlig pedagog i förskolan och hur de har påverkat mig som Manlig pedagog inom förskolan och mina självupplevda händelser som påverkat mig i min yrkesroll. Den gemensamma nämnaren i mina upplevda händelser jag beskriver är att jag möter tankar om den Manliga pedagogen som en förmedlare av värden som antingen ses som goda, eller som hot. Mitt dilemma handlar om att jag som Manlig pedagog får förhålla mig till generaliseringar om män som potentiella pedofiler men också generaliseringar om mannen som normskapande och auktoritär aktör i en kvinnodominerad miljö. Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att problematisera och synliggöra olika perspektiv på Manliga pedagoger inom förskolan. Min essä sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1990-talet fram till idag.Uppsatsen är skriven i en vetenskaplig essäform.

Förmågan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förändringar betonas i allt högre utsträckning. Mot bakgrund av detta och på grund av vårt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att få förståelse för om och, i så fall, hur en organisations förändringsarbete påverkas om det är en kvinnlig alternativt en Manlig ledare. Vi har använt oss av befintlig teori inom ledarskap och förändring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes på två företag där två av personerna har en kvinnlig ledara och de andra två en Manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive Manligt ledarskap vid förändring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervägande..

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? Manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den Manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Stockholm Konstsim Herr har tills nyligen varit det enda Manliga konstsimlag i Sverige. Och är ett av få i världen. I April 2011 vann de sitt andra guld i rad i tävlingen Men?s Cup, den enda tävlingen för Manliga konstsimlag.Jag har i den här uppsatsen velat undersöka hur och i vilken mån deltagarna i laget upplever konstsimmet som meningsskapande och hur de konstruerar, gestaltar och skapar en Manlig identitet i och genom konstsimmet.Jag har gått till väga så att jag har gjort några intervjuer och deltagande observationer, och i kombination med utvald teori byggt min analys på det.Centrala begrepp är maskulinitet, meningsskapande, identitet, hegemoni och tabu. .

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att få fördjupad kunskap kring hur maskulinitet och femininitet hanteras inom Manlig och kvinnlig konståkning. Jag ville undersöka om konståkning erbjuder män en alternativ maskulinitet samt hur denna alternativa maskulinitet påverkar kvinnlig konståkning. För att besvara frågorna har jag intervjuat tränare och domare inom konståkningen samt observerat tevesändningar från VM i konståkning 2009 och 2010. Detta har jämförts med litteratur om konståkning, genus och andra relevanta studier. Genus kan förstås som en kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan könen.