AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i påståendet om att det var ett folkrättsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta är en teoriprövande studie där de två teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bättre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen är att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi går i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsätt. Vi har samlat in material både om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Temat för denna uppsats är fördomar, och hur de påverkar oss i vårt identitetsskapande. Min hypotes är att vi bildar vår identitet utifrån den Andre, och genom de fördomar vi har om den Andre påverkas vårt identitetsskapande i en positiv riktning. Fördomar bygger enligt mig på en ojämn Maktbalans, vilken gör att vi skapar fördomar mot människor i vår utgrupp. Det är mot utgruppen våra negativa fördomar dyker upp, beroende på den ojämna Maktbalans som finns mellan in- och utgruppen, medan det är inom ingruppen våra positiva fördomar finns.Mitt syfte är att genom en teoretisk uppsats, utan någon empirisk anknytning ställa jag mig frågan: Varför har vi fördomar? Min ambition är inte att komma fram till ett entydigt svar, utan snarare hålla en klargörande diskussion kring den valda problematiken.

Efter andra världskrigets slut blev Korea uppdelat mellan de två segrarmakterna USA och Sovjetunionen och ännu i dag är Koreahalvön uppdelad i två stater: Nord- och Sydkorea. Alltsedan Korea delades har både nord- och sydsidan haft ett gemensamt mål i sikte- återförening, men återföreningsfrågan är inte bara en angelägenhet mellan Koreahalvöns två stater, utan ett spel mellan stormakterna USA, Ryssland, Kina och Japan. Uppsatsens syfte är att analysera USA, Ryssland, Kina och Japans intervention och agerande i frågan om Koreas återförening, samt undersöka vilken inställning dessa stater har till en återförening av Nord- och Sydkorea. Det teoretiska instrumentet i uppsatsen grundar sig på neorealismens och hegemoniskolans tankar om staters beteende, liksom maktfördelning mellan stater, och det kommer i uppsatsen undersökas om stormakterna agerat enligt neorealismens och hegemoniskolans principer om staters beteende och maktfördelning. De frågor som kommer att besvaras i uppsatsen är (1) Vilka intressen har USA, Ryssland, Kina och Japan i återföreningsfrågan och vilken roll spelar de? (2) Finns det några tendenser till samarbete för att lösa Koreafrågan eller handlar staterna endast utifrån egna intressen och konkurrens? (3) Hur ser maktfördelningen ut mellan dessa stater i fråga om Korea? Enligt neorealismen består det internationella systemet av enheter (stater) och en struktur (hur staterna är relaterade till varandra).

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktanspråk i Europa och vilka medel man är villig och kapabel att använda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa säkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehålla och expandera ett starkt NATO i Europa även efter kalla krigets slut har visat på USA:s förmåga att navigera världspolitiken på ett proaktivt sätt utan att löpa några risker för den egna nationella säkerheten. USA:s engagemang på den Europeiska arenan ska primärt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundärt som en idealistisk ambition att värna om regional fred och säkerhet. Vi kan således utläsa att ingen av aktörerna är intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pågått i Europa sedan långt tillbaka fortsatt lika aktiv..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur löneförhandlingssystemet har utvecklats och om dess utformning påverkar lönebildningen. Vi studerar Sverige under framförallt senare delen av 1900-talet, med fokus på industrin. Förhandlingssystemets struktur påverkar Maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter, varför vi undersöker hur det svenska löneförhandlingssystemet har utvecklats. Vi tänker oss att Maktbalansen tar sig uttryck i löneförhandlingarna, så att om exempelvis arbetsgivarna står starkast blir löneökningarna mindre än om arbetstagarna har störst inflytande.En viktig del i förhandlingssystemets struktur är graden av centralisering av förhandlingarna. Denna centraliseringsnivå går att koppla till vilken maktrelation som råder.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global Maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt.

Syftet med vår uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, påverkar de olika maktgrupperna i den svenska ägarmodellen. Vi vill i vår studie studera om koden kommer att påverka den maktstruktur som idag kännetecknar Sverige med starka och inflytelserika ägare.Vi använder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjälpa oss att mäta vad svensk kod för bolagsstyrning har för påverkan på de olika maktgrupperna. Utifrån denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels från de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vår analys har vi kommit fram till att inte någon av de tre grupperna påverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte är att skapa en väl avvägd Maktbalans mellan de olika bolagsorganen, ägare, styrelse och verkställande ledning.

Studien har utförts på företaget Ericssons avdelning för strategiskt inköp och syftar till att utforma en inköpsportfölj som kan positionera Maktbalansen mellan Ericsson och dess leverantörer. Undersökningen utförs på tre olika kategorier inom inköp; Hardware, Logistics och R&D Consultancy Services. Studien ger även förslag på strategier som kan appliceras för att flytta Maktbalansen till en mer fördelaktig position. För att kunna utforma en maktpositioneringsmodell undersöker studiens författare vad som orsakar och kännetecknar makt i en kund- och leverantörsrelation, samt vilken påverkan de identifierade faktorerna tycks ha.Ericsson är ett globalt företag som är världsledande inom kommunikationsteknologi. Inköp av produkter och tjänster står för en ansenlig del av organisationens kostnader, varpå inköpsarbetet blir av stor betydelse.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Mitt syfte är att undersöka om och hur rektorer upplever att barnkonventionens artikel 12, vilken innefattar att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, tillämpas i skolans verksamhet. Mina frågeställningar är; (1) Upplever rektorer att elevers åsikter blir hörda i skolans verksamhet? (2) I vilken utsträckning upplever rektorerna att eleverna får vara delaktiga och ha elevinflytande och vilken betydelse har dessa för skolans verksamhet? (3) Upplever rektorer att eleverna får vara med i en beslutsprocess? Förenta nationerna (FN) arbetade fram en konvention om barnens rättigheter, barnkonventionen, 1989. En konvention innebär regler som flera länder arbetat fram och kommit fram till att de skall följa. När barn lär sig i tidig ålder om mänskliga rättigheter, jämställdhet, människors lika värde och hur ett demokratiskt samhälle fungerar kommer det gynna samhället i längden.

AbstractTransitionell rättvisa behandlar frågan om hur man har ställt sig till förbrytare i en tidigare ordning. Här jämförs fyra länders lösningar till denna problematik, Kambodja, Rwanda, Guatemala och Sierra Leone. Ambitionen är att förklara varför dessa olika val har gjorts.Artikelns teoretiska utgångspunkt är kopplad till Huntingtons transitions-former. I artikelns centrum står dock en Maktbalanshypotes, som hämtar inspiration från snarlika studier av bland andra Sriram och Lanegran. Dessa bygger på antaganden om att det är maktförhållanden mellan parterna i konflikten som avgör vilka lösningar som överhuvudtaget är genomförbara.

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att själva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad på ett invasionsförsvar försvann. NATO var därför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alliansen har förändrats och teorin jag har tagit till hjälp är neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, främst militär och politisk, och Maktbalans är viktigast och att NATO är en typisk allians i en bipolär värld där alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istället att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar även upp andra faktorer än bara militära och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

Purpose The purpose of this study is to explain what possibilities the new license between Youtube and Stim can have for Swedish artists and what impact this may have for the Swedish major record labels? competitive advantage. Based on this, the aim is also to describe how artists' position of power against major record labels may change due to the license.Method The essay is based on an inductive approach. The authors have used a qualitative research method to gain a deeper understanding of the phenomenon investigated. Primary sources have been collected using a variety of interviews from different parts of the Swedish music industry.Conclusion The Swedish major labels still hold a strong position today both when it comes to power balance and attractiveness.

Hembesök hos nyblivna föräldrar har sedan länge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhälsovården för att lära känna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna föräldrar. En god relation mellan distriktssköterska och föräldrar är en förutsättning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hälsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen på flera håll i landet. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna föräldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.