Nedsättningar i Luktsinnet är vanligt förekommande i befolkningen, och kan få negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. Försämringar i Luktsinnet kan dessutom förebåda kognitiva försämringar hos äldre. Syftet med denna studie är att undersöka om daglig luktminnesträning gynnar Luktsinnet hos vuxna, och om träningen även leder till en förbättring av förmågor som inte direkt tränas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehållande lukter. Luktspelets effekter på deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.

Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

ForskningsfrågaPåverkas kunders utvärdering av produkten vid införseln av olfaktoriska stimuli?SyfteVi har för avsikt att beskriva, analysera och diskutera om införsel av olfaktoriska stimuli påverkar kundernas produktutvärdering i en butik.MetodikUppsatsen utgår från en kvantitativansats och använder sig av deduktion. Metodi-kvalet beror på att grunden till rapporten är baserad på hypoteser som författarna har valt att pröva, med hjälp av ett fältexperiment.SlutsatsRapporten kommer till slutsatsen att doftstimuli inte påverkar kunders produktutvärdering vid införseln av olfaktoriska stimuli i en möbelbutik..

Det kan vara svårt att som konsument bedöma en produkts kvalitet på objektiva grunder. När sådan osäkerhet uppstår fungerar ofta produktens pris som en lättillgänglig och lättföståeligkvalitetsindikator. En lågt prissatt produkt uppfattas då ha låg kvalitet, medan en högt prissatt produkt uppfattas besitta hög kvalitet.Detta är en kvantitativ studie där vi gjort ett experiment med 126 studenter vid Umeå Universitet i syfte att kartlägga relationen mellan pris och uppfattat produktkvalitet. Vi har formulerat ett antal hypoteser grundade i huruvida konsumenter använder sig av pris för attkvalitetsutvärdera en produkt. Vi testar sedan om ett sådant agerande beror på vilket sinne som används vid produktutvärderingen, samt om kön och hur ofta konsumenten använderprodukten i fråga påverkar detta.I det experiment vi genomfört användes tre produktkategorier som alla svarar mot olika sinnen.

Hörseln är ett av människans fem sinnen. De övriga fyra är synsinnet, Luktsinnet, hörselsinnet och känselsinnet. Detta kandidatarbete belyser hörselskadades kommunikationsmöjligheter och hur dessa skulle kunna utökas om produktframtagningsprocessen i större grad fokuserade på de fungerande sinnesorganen istället för enbart på hörseln.Kandidatarbetet är främst en litteraturöversikt som kompletteras med insamlad information från två enkäter samt intervjuer hos Kuuloliito och vid Finlandssvenska teckenspråkigas månadsmöte. Arbetet behandlar vad kommunikation är och på vilket sätt ofullständig kommunikation påverkar livskvaliteten. Dagens hjälpmedel jämförs även med framtidens möjliga hjälpmedel.Resultatet visar på att det i dag finns mycket teknik som utgår från människans olika sinnen för att förstärka en upplevelse.

Luktsinnet är komplext och innefattar många olika psykologiska aspekter, varav de fyra mest studerade är förmågan att känna svaga lukter (detektion), känna skillnad på olika lukter (diskrimination), para ihop lukter med dess namn (identifikation) samt att utan ledtrådar säga vad det är man luktar på (namngivning). Syftet med denna studie är att undersöka huruvida vinexperters luktförmåga, genom sin utbildning och träning har fått bättre olfaktoriska förmågor. Vinexperterna (n = 15) jämfördes med icke-experter, noviser, (n = 29) i ett standardiserat lukttest, TDI, som innefattade detektion, diskriminering, identifikation och namngivning, och undersöktes om vinexperterna har en generellt bättre luktkänslighet än noviserna. Resultatet visar att experterna presterade bättre på tröskeltestet och diskrimineringstestet än noviserna. Däremot var det ingen skillnad mellan grupperna på att namnge och identifiera lukter.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.

SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Viktor Strandvik & Oskar ElfstrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012-05Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att:- Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring.- Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna.- Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring. Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar.

I dagens samhälle gör butikerna allt för att konkurrera på marknaden, och på senare tid tycks en trend som kallas sinnesmarknadsföring ha attraherat många företag, men fortfarande långt ifrån alla. Tankesättet är fortfarande nytt och innebär att man genom olika metoder försöker påverka kundernas fem sinnen; hörseln, synen, Luktsinnet, smaksinnet och känselsinnet, på ett sätt som gör att de omedvetet känner ökad köplust och på så vis konsumerar mera i butiken de befinner sig i. Vi blev intresserade av att se om forskningen inom detta område stämmer överens med konsumenternas egna upplevelser och önskemål när de går in i en butik, eller om de överhuvudtaget påverkas av några yttre faktorer som manipulerar deras sinnen och gör att de känner att de behöver just den där tröjan lite extra idag bara för att en bra låt spelas inne i provhytten. Vi grundade denna rapport på en kvantitativ samt kvalitativ undersökning, som bestod av dels en enkätundersökning med 106 respondenter via det sociala mediet Facebook, där vi ansåg oss nå ut till flest, mest och bäst respondenter i spridda åldrar och relativt jämn könsfördelning. Av de som medverkade var 63 kvinnor och 43 var män.

Det är välkänt att patienter som genomgår/genomgått strål- och/eller cytostatikabehandlingar mot olika cancersjukdomar upplever förändringar i både smak- och Luktsinnet. Hur detta påverkar patientens matintag och måltidsupplevelse i samband med sin sjukhusvistelse var i denna studie av intresse. Sjukhusmåltidens betydelse för patientens tillfrisknande och återhämtning efter behandlingarna är av största vikt. Syftet med denna studie var därför att belysa hur patienter med cancerdiagnos upplever sjukhusmaten samt vilka faktorer som påverkar måltidsupplevelsen.En enkät utformades inom det aktuella området som senare kom att besvaras av 20 patienter (12 män och 8 kvinnor) vid ett större sjukhus i Sverige. Trots de dokumenterade smak- och luktförändringar som upplevs bland många patienter med cancerdiagnos, samt en del av denna studies deltagare, kom författarna fram till att det handlar om relativt enkla åtgärder som skulle få dessa patienter att äta mer samt njuta mer av den mat som serveras.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera huruvida stimulans av sinnen leder till att kunden agerar genom taktilt berörande av en produkt ämnad för hudnära användande. Vi önskar undersöka om kunden reagerar på ett modifierat servicelandskap, samt om kombinationen av doft och möjlighet till taktil beröring leder till förändringar i beteende vid köpbeslut.Metod: Arbetet med denna uppsats är baserat på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring det experiment, med tillhörande observationer, författarna har utfört vid toalettpappersavdelningen på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar. Ur instuderad teori har hypoteser formats, som sedan under experimentet har testats. Följaktligen har ett deduktivt arbetssätt tillämpats under uppsatsskrivandets gång.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Svinn är ett vanligt förekommande problem i både hushållet och på restaurangen. Det har även en påverkan på både miljö och ekonomi. Svinn uppstår av olika anledningar och är nästan omöjligt att undvika, men även om det inte går att avlägsna all form av svinn kan mängden minskas. Detta genom att hantera livsmedel på rätt sätt, förvara livsmedlet i rätt miljö och temperatur, planera inköp men viktigast av allt, genom att använda oss av smak- och Luktsinnet innan vi väljer att kasta bort något vars bäst före-datum har utgått, då det kan förbrukas i de flesta av fallen. Detta är inte hållbart då vi bekostar någonting som vi sedan inte konsumerar, vilket innebär att vi orsakar oss själva onödiga ekonomiska förluster.Syftet med studien är att ta reda på hur mycket svinn som genereras på tre restauranger och hur restaurangpersonalen arbetar för att motverka svinn.