Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler Lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

SAMMANFATTNING:Syftet med den här studien har varit att belysa och undersöka, utifrån en integrationsenhets Lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandläggares syn på integration. Begreppet integration är svårdefinierat och det var därför intressant att ta reda på hur just dessa personer tänker och resonerar kring ämnet för att få en inblick av deras bild av integration och om och hur det påverkar deras sätt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration är mångfacetterat och ter sig olika, även för yrkesverksamma inom samma profession, på samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ och grundar sig på halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrån meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frågeställningar.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika Lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika Lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffärerna. Genom effektivare riskbedömning räknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahålla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital från företag och hushåll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott på kapital. Syftet med denna studie är att jämföra arbetssättet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgångspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Ett företags uttalade värderingars och andra faktorers påverkan på medarbetares beteende undersöktes genom en kvalitativ fallstudie. Intervjuer med 14 medarbetare från tre Lokalkontor analyserades tematiskt. Socialkognitiv teori nyttjades och föreskriver en ömsesidig samverkan mellan beteende, kognitiva och personfaktorer samt den externa omgivningen. Observations- liksom operant inlärning samt självreglering är centrala begrepp. Påverkan från företagsvärderingarna är begränsad och i viss mån svårbedömd.

I denna studie undersöker jag på vilket sätt ett lokalt bankkontor arbetar för en hållbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förståelse om regionen och det lokala näringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrådgivaren på deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkäter till små företag i det lokala näringslivet för att ta reda på om bankkontoret och företagarna kommunicerade på ett liknande sätt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning på området på KTH Centrum för bank och finans.

Syfte: Att skapa en försåelse för innebörden av begreppet coach samt att differentiera detta begrepp inom den studerade organisationen. Metod: En abduktiv forskningsansats har använts och metoden har varit kvalitativ. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av öppna individuella intervjuer av sju personer med varierande ställning på det studerade företagetTeoretiska perspektiv: De teoretiska perspektiven utgår framförallt från litteratur beträffande coaching samt annan litteratur om olika ledarskapsstilar. Empiri: Studien har gjorts på ett stort svenska företags Lokalkontor i Malmö. Företaget är försäljningsorienterat och tillhandahåller tjänster till konsumenter och företag.

Problematisering: Det skönmålade begreppet coaching har fått stor genomslagskraft inom företagsvärlden under senare tid. Efter att ha studerat ett antal tidigare uppsatser kring coaching har vi konstaterat att flertalet av dessa uppsatser tenderar att vara författade med coachen i fokus. Vi vill därför i denna uppsats leda diskussionen vidare och undersöka hur tre olika yrkesroller inom ett företag ser på coaching och bringa klarhet i hur begreppet tillämpas i praktiken.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur coaching tillämpas i ett serviceföretag och vilket innehåll begreppet ges i praktiken.Metod: Vår avsikt med denna uppsats är att genom en praktisk fallstudie utöka kunskapen kring hur coaching och coach som yrkesroll kan uppfattas. Vi har valt att genomföra strukturerade intervjuer med såväl coacher som medarbetare på ett av CityMails Lokalkontor, CityMailCenter i Helsingör. Vi har dessutom tillhandahållit information via e-mail från en utvecklingskonsult på personalavdelningen vid företagets huvudkontor i Danmark.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete. Vi har studerat deras tillvägagångssätt för att återskapa värdet samt genomfört en undersökning bland allmänheten för att se hur denna har uppfattat Skandias arbete.

SammanfattningTitel:Internt kunskapsutbyte ? Internt kunskapsutbyte inom internationella fastighetsmäklarföretagNivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Josefin Löflund-Wikström & Sara WennertorpHandledare:Pär Vilhelmson, Maria F. Malama och Ernst HollanderDatum:2014-06Syfte:Syftet med vårt arbete är att undersöka hur svenska tjänstebaserade företag på en internationell marknad skapar internt kunskapsutbyte mellan huvudkontor och Lokalkontor.Metod:Vi har valt att intervjua ledare inom välkända fastighetsmäklarföretag. För att undersöka hur kunskapsutbytet fungerar på stor geografisk bredd. Vi har gått utanför landsgränser.