Examensarbete om binaurala ljud och om manipulering av monoljud kan efterlikna binaurala ljud..

Detta kandidatarbete handlar om hur spelupplevelsen påverkas av en ljuddesign som är skapad genom en persons öron, en sån kallad binaural ljuddesign. I spel och film påverkar ljuddesignen 50% av det man ser och upplever. En stor del av de som spelar spel idag använder sig av hörlurar och headsets för att uppnå den bästa Ljudupplevelse och för att de enkelt ska kunna kommunicera via olika röstchatt. Trots detta satsar spelföretag idag på att man ska få det mest kvalitativa Ljudupplevelsen via surround-system och för att man enkelt ska kunna höra direktionellt ljud. Detta kan även en binaural ljuddesign återge genom vanliga hörlurar.

Detta kandidatarbete handlar om hur spelupplevelsen påverkas av en ljuddesign som är skapad genom en persons öron, en sån kallad binaural ljuddesign. I spel och film påverkar ljuddesignen 50% av det man ser och upplever. En stor del av de som spelar spel idag använder sig av hörlurar och headsets för att uppnå den bästa Ljudupplevelse och för att de enkelt ska kunna kommunicera via olika röstchatt. Trots detta satsar spelföretag idag på att man ska få det mest kvalitativa Ljudupplevelsen via surround-system och för att man enkelt ska kunna höra direktionellt ljud. Detta kan även en binaural ljuddesign återge genom vanliga hörlurar.

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentärfilmskapare ljudlägger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudläggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentärfilmskapare som är väletablerade i den svenska filmbranschen ska läsaren få inblick och ökad förståelse för ljudläggningsarbete i dokumentära filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjälp av två filmljudanlysmodeller som är tagna ur långfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och värdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssätt. Det är möjligt att applicerar nästan all empiriskt material på teorierna som syftar på ljudläggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls är medvetna om det.

Landskapsarkitekter och planerare behöver breda kunskaper för att lösa de problem de ställs inför i sitt yrkesutövande. Ju fler aspekter som kan vägas in i ett projekt, desto rikare blir oftast resultatet. Varje val av avskärmning, material, funktion eller element som vi gör påverkar platsen. De aktiviteter som vi skapar förutsättningar för bidrar också till platsens karaktär. Inte minst är ljudmiljön beroende av de ställningstaganden vi gör vid planeringen.

Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens Ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Binauralt ljud innebär återskapandet av ljudsignaler så som människan uppfattardem. Detta kan genomföras med hjälp av en teknik bestående av två mikrofonersom placeras vid öronen på ett dockhuvud. Uppspelning av ljudet i hörlurar gör attkänslan av avstånd och riktning bevaras. Tekniken har utvecklats sedan slutet av1800-talet men fortfarande inte brett ut sig och nyttjats i någon större utsträckning.Denna rapport undersöker vad binauralt ljud gör för lyssnarens upplevelse av ljud,samt diskuterar varför denna teknik inte används mer.Genom en undersökning bland studenter på Kungliga Tekniska Högskolan iStockholm har vi jämfört en binaural inspelning, skapad specifikt för denna studie,med samma inspelning i monoljud. Samtliga deltagare ansåg att den binauralainspelningen var mer verklighetstrogen och flertalet rapporterade fysiska reaktionersom en följd av detta.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..