Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett LivscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett Livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett Livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett Livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda Livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett Livscykelperspektiv.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett Livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda Livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett Livscykelperspektiv.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett Livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda Livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett Livscykelperspektiv.

Företags och andra organisationers konsumtion av produkter och tjänster bidrar till miljöpåverkan i alla dess faser. Det är enklare för ett producerande företag att identifiera sina mest kritiska upphandlingsområden, till skillnad från organisationer som huvudsakligen upphandlar varor och tjänster. Med upphandling avses i det här fallet en organisations inköp av varor och tjänster. Upphandlingen av varor och tjänster bidrar till indirekt miljöpåverkan och den upphandlande organisationen har ofta svårt att påverka produktions- och slutfas av varor och tjänster.Syftet med studien är att utveckla ett arbetssätt för att kunna bedöma en icke-producerande organisations miljöpåverkan av dess upphandling av varor och tjänster. Detta arbetssätt kommer att testas och utföras som en fallstudiestudie på Linköpings Universitet (LiU), där syftet är att identifiera kritiska upphandlingsområden.Denna fallstudie bygger på en tidigare studie på LiU där miljöpåverkan har bedömts i produktionsfasen med hjälp av miljöexpanderad inputoutputanalys (MIOA).

Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett Livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett Livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Syftet med denna uppsats är att analysera och studera Casino Cosmopol i Malmö ur ett fasperspektiv. Våran ambition är att utvärdera i vilken livscykelfas kasinot befinner sig. Vidare vill vi utreda hur ledarskapet har påverkat kasinots vandring genom cykeln. Vi har även för avsikt att utreda och förklara vilka strategiska ansatser som Casino Cosmopol AB använt, under den tid kasinot varit i drift. Vår slutsats är att Adizes teorier om organisationers livscykelfaser och ledarstilar i olika faser, går att applicera på Casino Cosmopol i Malmö.

Användandet av trä som konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som konstruktionsmaterial vid brobyggande.

I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler.

The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen.To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed.The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions.

The purpose of this dissertation is to describe small businesses? opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business.

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år.

Syftet med denna studie är att klargöra en beställares behov av ekonomisk bedömning ur ett Livscykelperspektiv. Studien syftar även till att undersöka varför tillämpningen av livscykelper-spektivet inte används mer i dagens läge och hur en ökad användning kan uppnås. I dagens läge fokuseras det mycket på byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vändning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt på nybyggnation en livslängd för en byggnad på 200 år för att upprätthålla dagens bostadsbestånd. Detta borde motivera användandet av ett mer långsiktigt tänkande vad gäller utformning och val av materi-al.

Rapsmetylester (RME), även kallat biodiesel, är ett biobränsle som produceras av rapsolja. Trots att RME är förnybart är växthusgasutsläppen i ett Livscykelperspektiv inte försumbara, eftersom odlingen av raps ger upphov till utsläpp. Jordbruket är en av Sveriges största källor till klimatpåverkande gaser. Utsläppen sker framförallt i form av den högpotenta äxthusgasenlustgas som härrör från produktion och användning av gödsel, men även utsläpp som beror på användning av fossila bränslen är signifikanta. År 2009 antogs EU-direktivet 2009/28/EG, som bland annat syftade till att säkerställa de förnybara bränslenas klimatprestanda, det så kallade förnybartdirektivet.