Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett Livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.Slutsats: Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg.

För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett Livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa.

Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett Livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och ekonomi.

Titel: Användning av LCC. Vad krävs för att utforma en LCC-modell?Bakgrund: Försvarsmakten äger och anskaffar komplicerad materiel som ska fungeraunder en lång livslängd. Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ochkostnaderna kända ur ett Livscykelperspektiv i största möjligaste mån. Life Cycle Cost(LCC) är en metod som kan bidra härtill.

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och Livscykelperspektiv.

Antalet övervakningskameror i samhället ökar, samtidigt som deras miljöpåverkan är relativt okänd. För en produkt som tidigare bara utvärderats gällande prestanda, börjar kunderna nu efterfråga en kartläggning av miljöpåverkan. Kamerans miljöpåverkan studeras ur ett Livscykelperspektiv: energi- och materialtillförsel samt utsläpp och avfall som berör allt ifrån råmaterialutvinning till slutåtervinning. Projektet är genomfört på begäran av, och för, Axis Communications AB (härmed refererade till som Axis) med huvudsyfte att öka Axis kunskap om deras produkters miljöpåverkan och utveckla en metod för genomförande av förenklade livscykelanalyser på Axis produkter. Livscykelanalysen, LCA, genomförs på en nätverkskamera utvecklad av Axis Communications AB; modell AXIS Q6032-E PTZ.

Food is widely consumed and in 2011 an average American devoured approximately one ton of food. The production of these goods requires large amounts of energy and contributes to 22-31 % of all greenhouse gas emissions occurring in Europe. More than one third of the produced food is discarded instead of consumed, and food waste make up about 30 % of the waste generated by households. 60 % of this food waste could be avoided if the eatables were handled in a better way.Avoidable food waste arises partly because residues from food are not taken care of, and because the food is not stored in a way that optimise its durability. Residues arises part- ly because of the contradictory and complex demands of everyday life and are, because of our busy lifestyle, difficult to avoid.

Denna litteraturstudie har syftat till att synliggöra användningspotentialen av aska kopplat till ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Aska, som klassas som en avfallsprodukt, används idag i stor omfattning i olika applikationer. I examensarbetet har en kartläggning gjorts över skillnader i sammansättning mellan olika typer av aska samt vilka regelverk som gäller vid användning av aska. Vidare har sex användningsområden för aska studerats och i arbetet klargörs vilka vinster, såväl ekonomiska som miljömässiga, och miljörisker som finns förenade med att använda aska. Användningsområdena har ställts mot miljöbalkens definition av hållbar utveckling och mot några av Sveriges miljömål för att på så sätt kunna bedöma om askanvändningen bidrar till en hållbar utveckling.Undersökningen visar att totalhalterna av ämnen kan skilja sig mycket åt mellan olika typer av aska.

Venture capitalbolagen kan förutom kapital bidra med andra viktiga mervärden till sina portföljbolag. Tidigare forskning som har undersökt relationen mellan venture capitalbolag och deras portföljbolag har kommit fram till att det kan skilja sig åt beroende på i vilken investeringsfas företaget befinner sig i. I den här studien har författarna valt att svara på följande problemformulering: Hur ser portföljbolagen på venture capitalbolagets bidrag/roll i olika livscykelfaser? Syftet är att beskriva och undersöka portföljbolagens uppfattning om venture capitalbolagens bidrag/roll samt undersöka om det skiljer sig åt beroende på om företaget befinner sig i uppstart- eller expansionsfasen. Undersökningen gjordes av kvalitativ karaktär.

Grönt byggande ligger i tiden och är en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhällsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundläggande förståelse skapas. För att bättre nå ut hela vägen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vårt examensarbete har vi valt att analysera de problemområden som vi stött på inom grönt byggande, för att därefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgångsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förståelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm Bostäder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nå företagets mål inom området. Frågan vi inledningsvis ställde oss var:Finns det idag några generella framgångsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm Bostäder, från ledning till projekt?Vi har angripit frågan genom att på regionen empiriskt studera nuläget inom grönt byggande.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) är ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller är svåra att ta fram, varför istället utförliga modeller vanligen skapas för specifika områden. För vägbeläggningar, och tillviss del flygplatsbeläggningar, finns utförliga sådana metoder, men för beläggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsätta utveckling mot en bättre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett Livscykelperspektiv påverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

En stor del av Trafikverkets budget går till att reparera och underhålla våra broar. Underhållsåtgärder orsakar också trafikproblem med stora miljöutsläpp och samhällskonsekvenser som följd. Eftersom broar vanligtvis dimensioneras för en lång livslängd på 120 år är det viktigt att planera för långsiktiga lösningar och förutse konsekvenserna av kommande underhållsåtgärder. Genom att använda mer underhållsfria material finns möjligheten att minska kostnaderna och koldioxidsläppen.Målet med examensarbetet är att ta reda på hur stora besparingarna är genom att svara på frågan: ?Vilka fördelar erhålls av att använda mer underhållsfria material i broöverbyggnader ur kostnads- och miljösynpunkt??.

Studien behandlar ämnen som material och utveckling inom plast, kompositer samt träfiberbaserade material som pappersmassa. Förutom materialen bearbetas även produktionsmetoder och miljöaspekter för dessa material. Syftet med undersökningen är att hitta ett material som kan konkurrera med plastegenskaper, och därefter utveckla en produkt i det aktuella materialet.Materialstudien visar att bio-kompositer och träfibermaterial inte alltid är miljömässigt bättre än plast. Ska en långlivad produkt tillverkas, är plast ofta ett bättre materialval ur miljösynpunkt än kortlivade träfibermaterial, detta utifrån ett Livscykelperspektiv av produkt och användning. Nya träfibermaterial som Durapulp, producerat av Södra, är mer lämpliga för produkter som behöver klara högre påfrestningar men under en kortare livstid, detta på grund av materialets inre nedbrytningsförmåga.Materialstudiens resultat exemplifieras genom att utveckla en produkt i materialet Durapulp.