Sjuksköterskeprogrammet, 120 poängOmvårdnad ? Eget arbete.

Ohälsosamma Levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda Levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda Levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

Bakgrund: Ohälsosamma Levnadsvanor är ett folkhälsoproblem och står för en femtedel av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Var annan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år rapporterar att de inte har några ohälsosamma Levnadsvanor. (Socialstyrelsen, 2011; Folkhälsomyndigheten, 2014). De flesta distriktssköterskor och sjuksköterskor i den svenska primärvården tycker att det är viktigt att arbeta med patienternas Levnadsvanor, de tycker även att arbetet behöver utvecklas (Kardakis, Weinehall, Jerdén, Nyström & Johansson, 2013).Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med rådgivning om Levnadsvanor till patienter i primärvården. Syftet är också att undersöka hur de skulle vilja arbeta, vilken kunskap de tycker sig ha och om de anser att de behöver ytterligare kunskap om rådgivning kring Levnadsvanor.Metod: En totalundersökning gjordes där samtliga distriktssköterskor och sjuksköterskor verksamma inom primärvårdens vårdcentraler i föreliggande landsting inkluderades i studien.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra Levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på Levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar.

Introduktion. En människas Levnadsvanor påverkar den egna hälsan. Idag är de största folksjukdomarna kopplade till osunda Levnadsvanor. Hälsosamtal syftar till att motivera personer till att förändra osunda Levnadsvanor och är en viktig uppgift i distriktssköterskans sjukdomsförebyggande arbete. Syfte.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av Levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra Levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, Levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Förändring av Levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade Levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade Levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, Levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Hälsosamma Levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens Levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade Levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma Levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och Levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie.

Företagshälsovårdens arbete med Levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med Levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med Levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och Levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie. I studien har datamaterial från 1372 deltagare använts. Data bearbetades med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjälp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nätverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas Levnadsvanor.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, Levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, Levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.