Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i Lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till Lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning.

Syftet med detta arbete är att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan år 4-9 få fram ett antal tips på lektionsförslag i engelska, som går att genomföra vid ett lektionstillfälle och som innehåller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgången visar att det är viktigt att på alla sätt försöka motivera eleven att lära sig engelska och det genom attvariera undervisningen så mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tänkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast två aktiviteter med och i förslaget Tourist! räckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan således fungera som en idékälla, när man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida musik med fokus på låttexter kunde skapa ett lustfyllt lärande hos eleverna. Vi vill även synliggöra hur lärare med hjälp av musiken i elevernas vardagskultur skapar tillfällen till reflektion och diskussion i klassrummet. Verktyg som använts vid dokumentation för vårt utvecklingsarbete har varit den deltagande observationen, loggboksanteckningar utifrån observationerna samt individuella och gemensamma reflektioner efter våra lektionstillfällen. Vi har utformat tre Lektionsplaneringar som genomförts vid totalt fem tillfällen, då de första två Lektionsplaneringarna genomfördes i halvklass. Vår slutsats är att musik som stöd för lärande kan skapa lustfyllda lektioner vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmåga att reflektera och diskutera i klassrummet..

This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns ?leadership/leadership styles?, ?conflict management?, ?to be active in the private/public elderly care?.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar­­?Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa??I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen??Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga Lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas Lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever..

Jag har gjort en studie av fyra Lektionsplaneringar som rör spelfilmfilm i historieundervisningen. Syftet har varit att ta reda på hur spelfilm används i historieundervisningen. Film är en stor källa till historieförmedling. Genom att se hur filmen används i skolan vill jag ta reda på hur man dessa båda historiekulturer samverkar. Jag utgår från historiemedvetande och historiebruk när jag gör min analys och bygger min teori.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsämnet i grundskolans senare år. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsämnet kompletterar varandra väl. Resultaten visar också att styrdokumenten i hög grad påverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, när det gäller Lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stämmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som både statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, när det gäller krav på måluppfyllelse..

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra Lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

Nyutexaminerade historielärares ämnesdidaktiska språkbruk- En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielärare vid Karlstads universitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur nyutexaminerade historielärares underliggande ämnesdidaktiska språkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de två stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med.Frågeställningarna lyder:1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielärares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi?2. På vilket sätt kan de nyutexaminerade historielärarnas ämnesdidaktiska språkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen?3.

Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina Lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta.

Denna rapport beskriver framtagandet av ett ämnesöverskridande temaarbete för årskurs 4-6 om mat med hållbar utveckling som grund. Dagens samhälle präglas av klimatförändringar och konsekvenser av detta. I framtiden kommer dessa konsekvenser att märkas allt mer. För att vända den negativa trenden och skapa ett hållbart samhälle spelar utbildning en stor roll. Enligt den svenska läroplanen ska hållbar utveckling genomsyra all undervisning genom ett övergripande miljöperspektiv.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gäller lärares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfällen besökt olika skolor för att genomföra min praktik både inom idrott och geografi. Något som jag har märkt under praktikperioderna är att det förefaller finnas ett behov och en efterfrågan från lärare att utveckla sig själva och sitt sätt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig på studiens frågeställningar. Genom att genomföra alla de åtta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag får svar på det jag vill ha svar på.

Avsikten med denna uppsats har varit att undersöka om det är möjligt att bygga upp en kursmall i en lärplattform, i det här fallet It´s learning, som ska kunna användas av lärare för att bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser. Fokus lades på att dels hitta minsta gemensamma nämnare för en sådan kursmall och dels på att vidareutveckla arbetet med It´s learning på Örkelljunga Utbildningscentrum där jag är anställd. Undersökningsgruppen var i första hand lärare med sina kunskaper och erfarenheter av undervisningen både på distans och i klassrummet, i andra hand elever med sitt behov att ha insyn i vad som gjordes, vad som ska göras, vad har man missat och vilket är resultat av deras lärandearbete i form av lärarens feedback och betyg. Metoder som användes var enkät, intervjuer och samtal. Arbetets slutsats är att man kan, med en kursmall som grund, bygga upp både distanskurser och närundervisningskurser i It´s learning, det kräver dock mycket tid och engagemang från lärarnas sida då mallen ska fyllas på med vettigt undervisningsmaterial och planeringen synliggöras för eleverna. Allt handlar inte bara om tid och engagemang, även bristande datakunskaper hos en del av undervisarna är ett grundproblem som måste övervinnas. Projektet utmynnade i att de flesta av mina kollegor började använda sig av lärplattformen, dock ej alla som målsättningen var från början. Kursmallen underlättade arbetet initialt men den stora insatsen ligger under årets lopp då varje påbörjad kurs ska fyllas på med Lektionsplaneringar och digitalt undervisningsmaterial av hög pedagogisk kvalité. Nyckelord: lärplattform, utbildningsplattform, It´s learning, distansundervisning, närundervisning, kurs, struktur, kursstruktur, kursmall.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett arbetslags förutsättningar och uppfattningar om kollegialt lärande och formativ bedömning har påverkat deras undervisning efter att ha deltagit i Matematiklyftet. Arbetslaget samt deras rektor har intervjuats och en analys av de texter som behandlar bedömning från två moduler i Matematiklyftet har genomförts för att svara på syftet. Under fortbildningen har arbetslaget getts tillfällen att prova olika metoder för att arbeta med formativ bedömning i sin undervisning, där de fastnat för några av dem och fortsatt använda efter Matematiklyftets slut. De har upptäckt ett samband mellan bedömning och undervisning, att de inte behöver ses som två skilda delar som krockar med varandra utan att de kan samverka och komplettera varandra. Arbetslaget har även fått upp ögonen för vikten av kollegialt lärande i planering av undervisning.

Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lärares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den påverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fånga in vilka fenomen som påverkade dessa lärares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som använts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielärare som är verksamma i västra Sverige.Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning präglad av stress där de ständigt var "på språng" och där de upplevde att de administrativa uppgifterna ständigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid ständigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner på kvalitén och ambitionsnivån på sina arbetsuppgifter, då även på själva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande.