I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

På uppdrag av Volvo Lastvagnar har detta examensarbete genomförts under våren 2013 för att undersöka potentialer av energibesparande åtgärder i måleriet. Syftet med uppdraget var att utveckla en energimodell över måleriet i byggnad UD, där användaren kan testa olika driftparametrar för att se måleriets potentiella besparingar ur en ekonomisk och energimässig synvinkel. Energimodellen byggdes i Microsoft Excel och arbetet innefattar tydliga redogörelser över de energikrävande processerna, samt över de data som ligger till grund för modellens beräkningar. Data över 2012 års driftsituation har använts som grunddata i modellen och analyser av dessa tyder på att stora energibesparande åtgärder är möjliga.De lastbilshytter som lackeras i Line 3 är de i särklass dyraste, då Line 3 i dagsläget används väldigt ineffektivt. Av den maximala kapaciteten på 12,9 hytter per timme, använder Line 3 endast mellan 8 % och 15 %. Modelleringar visar att en reduktion av drifttiden på Line 3 från ca 95 timmar per vecka till 40 timmar per vecka skulle medföra en minskad driftkostnad på en dryg miljon kronor per år.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HäggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar.

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt är det sjukskrivna p g a psykisk ohälsa som har ökat. Arbetsförhållandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det känns därför angeläget att arbeta förebyggande på arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlängningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den här studien är att utvärdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestående av 14 produktionstekniker anställda på Volvo Lastvagnar AB, Umeå. Alla i fullt arbete.

Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gällandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven på företagen som lagen ställer harockså kostnaderna för att följa densamma ökat. Då de flesta företag sedan tidigare användersig av kvalitetledningssystem såsom ISO 9001, har företag börjat fundera på om de kaneffektivisera sitt arbete gällande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att på något sättförena de två.Syfte ? Uppsatsens syfte är att se om det på något sätt går att förena det arbete somföretagen lägger ner på kvalitetsledningssystem såsom ISO 9001 med arbetet som det krävsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.Avgränsningar ? Studien har avgränsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgränsning har gjorts i den mån att det är endast externa parter som i någon form ärverksamma på den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har använts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt då uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

På Volvo Lastvagnar AB i Umeå tillverkas i huvudsak kompletta lastbilshytter som levereras till fabriker i Göteborg och Ghent, där körklara lastbilar byggs ihop. Fabriken i Umeå tillverkar även lastbilshytter som levereras som byggsatser samt även reservdelar till de hytter som tillverkats i Umeå. De två sistnämnda artikelgrupperna har inte fått samma fokus från företaget som kompletta hytter har och följden är att produktionen inte fungerar tillfredställande. Leveransprecisionen är låg och den inblandade personalen upplever att flödet inte är bra. Syftet med detta projekt har varit att kartlägga flödet av förbehandlade artiklar på VLU samt föreslå åtgärder för att förbättra leveransprecisionen, hanteringen och kapitalbindningen i samma flöde.

Examensarbetet har genomförts på Volvo Lastvagnar i Umeå, VLU. Uppgiften var att göra en förstudie angående automatisk inmontering av instrumentbräda i lastvagnshytt. Denna studie är ett naturligt steg i den produktionsförändring som kommer att ske sommaren 2004. Idag monteras hytter på 16 stycken kortflöden med tillhörande arbetslag och detta arbetssätt ska bytas ut mot en kontinuerligt driven bana eller line som det ofta kallas. Med denna förändring vill VLU uppnå de rationaliseringskrav som ställts av Volvos ledning för att få fortsätta montera hytter i Umeå.

Den ökande globala tävlingen bidrar till att konkurrensen ökar för de flesta tillverkningsföretag. För att företagen ska kunna utmanövrera sina konkurrenter så måste företaget veta sina specifika operativa fördelar som även kallas för konkurrensprioriteringar. Fabrikslayouten binder samman konkurrensprioriteringar, processer och kapacitet till en fysisk uppställning av människor, maskiner och yta. Idag producerar Volvo Lastvagnar i Umeå (VLU) lastbilshytter utan frontlucka. Eftersom frontluckan och lastbilshytten lackeras på två olika ställen finns det problem med nyansskillnader mellan dessa.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen.

Hos företag som saknar restriktioner för lagernivåer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". Så länge ett sådant arbetssätt tillåts fortgå kommer tillgängliga områden sannolikt att fyllas på med allt mer saker och så småningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svårare att hålla ordning. Volvo Lastvagnar AB i Umeå är ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus på fabriksområdet. Det här examensarbetet syftar till att, med hänsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta på fabriksområdet samt skapa bättre ordning.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat..

Detta examensarbete är utfört på Volvo Lastvagnar AB i Göteborg. Där monteras tunga lastbilar för långa och medellånga transporter. Dagens produktionstakt är 104 lastbilar per dag vilket ger en årlig produktion på 19000 fordon. Efter att en lastbil är monterad utförs kontroller för att säkerställa dess säkerhet och funktionalitet. De kontroller som utförs är bland annat drifttest, test av elektronik samt okulärbesiktning.

Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:1.

Detta arbete har haft som målsättning att belysa och behandla möjligheter och problem vid utformande av informationsstrukturer i intranätsammanhang. Arbetet har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter i Skövde. En fallstudie har gjorts där Volvos intranät utvärderats. Dessutom har ett experiment genomförts där samband mellan katalog- och länkstruktur klargjorts. Undersökningens syfte är att uppnå en länkstruktur som tillåter användarna att utföra sitt arbete effektivt och att uppnå en katalogstruktur som inte är förändringsbenägen.