Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Lakning - Sida 1 av 1

Fosfora?tervinning genom alkalisk lakning av fo?rbra?nt avloppsslam

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk Lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk Lakning ja?mfo?rt med sur Lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk Lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk Lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utLakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av Lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

Metallers lakningsbenägenhet hos järnsand i banvall

Detta examensarbete har utförts åt Banverket Norra Banregionen, Investeringssektionen i Luleå. Syftet med arbetet var att med hjälp av lakförsök undersöka metallers Lakningsbenägenhet och miljöpåverkan hos banvallsmaterial som innehåller järnsand. Banvallarna kan vara en källa till spridning av föroreningar. De innehåller föroreningar som t ex rester från oljor, tungmetaller, bekämpningsmedel och impregneringsmedel. I banvallarna har olika typer av slagg bl.a.

Lakningsförsök med furubarksflis : en utredning om utsläpp av fenolföreningar samt metallsorption

The filters used today to purify water are often expensive and the need to find new filter materials is substantial. Studies of pine bark have shown that this is a material that may be used as an alternative to conventional filter materials, such as activated carbon. However, the study of pine bark has shown that a leakage of phenolic compounds may occur when using the material for water purification. Therefore, the purpose of this report is to investigate the release of phenols from pine bark, in order to evaluate the use of pine bark as a filter material. Another assignment is to investigate the amount of metals adsorbed by the filter material.

Bedömning och behandling av CCA-förorenad jord: kemisk stabilisering inför deponering och miljömässig bedömning av återanvändbarhet enligt tre Europeiska system

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

Nyttiggörande av stabiliserade/solidifierade muddermassor ovan vattenytan : En studie av sediment från hamnarna i Köping och Västerås

Muddringsprojekt är en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömässiga aspekter och för breddning av farleder. För att få en hållbar utveckling är det viktigt att finna bra lösningar på frågan hur förorenade sediment skall hanteras . I Mälaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden från slussen i Södertälje till hamnarna i Köping och Västerås. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och Västerås stad. En metod för att omhänderta muddermassorna är att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestående av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och låta dem härda.

Stabilisering och solidifiering av muddermassor i Gävle hamn

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Inverkan av järnoxid på ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper

Ovako i Hofors har länge arbetat för att sänka kromLakningen från ljusbågsugnsslaggen för att kunna fortsätta att använda slaggen som ballast i asfalt. Stora framsteg skedde då en del av kalken i slaggbildartillsatsen byttes ut mot dolomit. För ytterligare sänkning av kromLakningen testas i detta examensarbete att öka halten järnoxid. Slagg består av flera olika faser varav endast vissa innehåller krom. Järnoxid antas stabilisera en av de krominnehållande faserna och kan även hjälpa till att förhindra att en annan krominnehållande fas bildas.

Geokemisk karakterisering av anrikningssand från magasin 1 och 1B, Kristineberg, med fuktkammarförsök

I närheten av gruvområden kan vittring av sulfidmineral producera surt lakvatten innehållande höga metallhalter vilket kan ge skadlig påverkan på omkringliggande natur. På grund av de stora avfallsmängderna som gruvindustrin producerar och dess potential för negativ miljöpåverkan är effektiva efterbehandlingar av gruvavfall viktiga. I Kristineberg, i norra Sverige, påbörjades brytning av zink och koppar 1940. Sulfidrik anrikningssand har deponerats i fem magasin inom gruvområdet fram till 1994. Magasin 1 och 1B efterbehandlades 1996.

Restprodukter i tätskikt för deponier med anrikningssand: Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar årligen stora mängder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mängder föroreningar samlas på liten yta och kan vid Lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand från gruvindustrin sker idag på två sätt; jordtäckning eller vattentäckning, vilket både kan vara dyrt och svårt att utföra. Den vanligaste metoden är vattentäckning.

Risk för metallspridning vid efterbehandling av en zinkgruva

Vittring av pyrit och andra sulfidmineraler orsakar stora miljöproblem i form av ett surt lakvatten (AMD) och höga halter tungmetaller. Svärtträskgruvan är en nedlagd zinkgruva varifrån lakvatten innehållande metaller såsom zink, kadmium och nickel bildas från oxiderande gråbergsdeponier som finns i området och sprids till recipienten. I dagsläget samlas allt lakvatten till en utsläppspunkt där det behandlas med kalk och järnsulfat innan det når en sedimentationsbassäng. Sedimentationsbassängen mynnar sedan via ett utlopp direkt ut i Börtingbäcken. En effekt av detta är att pH-värdet i den övre delen av Börtingbäcken har ökat.Flera mindre gråbergsdeponier är idag utspridda över gruvområdet.