Eftersom många Lagrum är tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrån den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar när de tar beslut om tvetydiga Lagrum. För att besvara vårat syfte har vi intervjuat fyra revisorer på två företag. Slutligen jämförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgår från de lagar och regler som finns.

Det är en given utgångspunkt vid utmätning att endast sådan egendom som tillhör gäldenären får tas i anspråk för borgenärernas fordringar. Eftersom det ofta är praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullständig utredning om vilka tillgångar som ägs av gäldenären, får lös egendom också utmätas i de fall då den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gäldenären. Enligt dessa Lagrum presumeras gäldenären vara ägare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgår" att egendomen tillhör annan.

Syftet med denna uppsatts är att utreda hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning? vad som gäller enligt svenskt regelverk och hur det tillämpas praktiskt. Fastighetsbildning innebär förändring av fastigheter, genom antingen nybildning eller ombildning. Ett servitut är en begränsad rättighet som är belägen på en fastighet, som belastas av rättigheten, och som får nyttjas av en annan fastighet, som har förmån av rättigheten. I samband med fastighetsbildning kan befintliga servitut komma att påverkas på olika sätt.De metoder som använts är: (1) en litteraturgranskning där den svenska lagstiftningen studeras; (2) en fallstudie där utförda förrättningar studerats om huruvida befintliga servitut påverkats vid fastighetsbildning och (3) en intervjustudie med yrkesverksamma förrättningslantmätare som arbetar på Lantmäteriet.Undersökt litteratur visar att Jordabalken och Fastighetsbildningslagen reglerar hur befintliga servitut påverkas vid fastighetsbildning.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta Lagrum samt tidigare forskning och litteratur.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö kräver mycket av föraren. Föraren måste vara koncentrerad, uppmärksam och utvilad för att kunna observera och agera rätt i alla trafiksituationer. En svår och känslig uppgift för polisen är när de måste hindra en förare från att fortsätta köra sitt fordon på grund av att han eller hon ej anses lämplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismän och studier av gällande Lagrum undersökt hur polisen i ett par län hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av åklagare eller polismyndighet grundas alltid på den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har därför ett stort ansvar.

Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om Lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestämmelser som står i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjänst. Den nya sekretesslagstiftningen är gjord för att vara lättförstådd och lättillgänglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska därför redogöra för vilka Lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa två myndigheter och vidare beskriva hur och när sekretessbestämmelser ska gälla eller inte. Det är viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar när allmänna handlingar inte längre ska vara offentliga är tydlig och följer samhällsutvecklingen..

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera Lagrum som reglerar kemiska varor. Fem Lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa Lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera Lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra Lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra Lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Denna uppsats behandlar offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och elektroniska medier i allmänna handlingar. Offentligheten i Sverige är väldigt stark och offentlighetsprincipen skyddas i grundlagarna. För att veta hur elektroniska medier ses i allmänna handlingar måste det först ges en överblick vad offentlighetsprincipen är och vad som anses vara allmänna handlingar. Jag har även belyst Lagrum som är av vikt för att förstå sammanhanget mellan dessa och lagstiftningen. Offentlighetsprincipen är en grundsten i det svenska samhället och den ger svenska medborgare rätt att ta del av information och få insyn i offentliga verksamheter.

I den digitala världen är elektroniska signaturer motsvarigheten till traditionella namnunderskrifter. Många lagregler innehåller ett krav på egenhändig underskrift. Frågan är om elektroniska signaturer kan anses uppfylla det kravet och på så sätt godtas istället för en namnunderskrift. Om inte, måste lagändringar till för att elektroniska signaturer skall accepteras. I förarbeten och doktrin finns skilda meningar om elektroniska signaturers rättsverkan och vad som krävs för att de skall godtas.

Uppsatsens syfte är att utreda hur företag i form av aktiebolag skall kostnadsföra organisationskostnader av olika slag. Organisationskostnader är kostnader som är kopplade till företagets organisation och förvaltning och det kan till exempel vara fråga om utredningskostnader, flyttningskostnader och förvaltningskostnader. I uppsatsen behandlas inte organisationskostnader i form av utgifter för forskning och utveckling. Uppsatsens fokus ligger på den skatterättsliga behandlingen där omfångs- och periodiseringsfrågan för organisationskostnader enligt gällande rätt diskuteras. Även den redovisningsrättsliga behandlingen diskuteras kortfattat.

Barn som far illa är något som många inte vill se eller höra talas om och i tidigare forskning kan ses att yrkesverksamma inte alltid anmäler till socialtjänsten redan vid misstanke att ett barn far illa trots deras anmälningsskyldighet. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för förskollärares förhållande till lagen om anmälningsskyldighet. För att uppnå studiens syfte användes den kvalitativa metoden där fyra förskollärare intervjuades. Resultatet analyserades sedan mot Lagrum och tidigare forskning. Förskollärarna i studien kände till sin skyldighet att anmäla, men de fanns flera skäl till att de inte anmälde redan vid misstanke.

Uppsatsen beskriver hur en reklamation bör se ut samt dess förfarande enligt gällande rätt i köplagen, konsumentköplagen och jordabalken. Det redogörs för en omfattande bild av avtalen enligt de tre olika lagarna, för att läsaren ska kunna bedöma vad reklamationsreglerna innebär. Därav har också reglerna om preskription behandlats eftersom dessa ligger nära reglerna om reklamation. Konsumentköplagen har behandlats något mer ingående. Det är viktigt att ett meddelande framförs när köparen inte är nöjd med sitt köp, annars kan han komma att förlora sin rätt att invända om fel.