SYFTE: Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att utnyttja marknadens osäkerhet inför Kvartalsrapporter. METOD: Metodmässigt bygger vår studie på sekundärdata, med fokus på Ericssons historiska slutkurser på aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför Kvartalsrapporter för att sedan utforma lämpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar på nästkommande år. TEORI: Vi utgår från tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför Kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att utnyttja marknadens osäkerhet inför Kvartalsrapporter. METOD: Metodmässigt bygger vår studie på sekundärdata, med fokus på Ericssons historiska slutkurser på aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför Kvartalsrapporter för att sedan utforma lämpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar på nästkommande år. TEORI: Vi utgår från tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför Kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Problem: Idag finns detaljerad information gällande när ett företag skall publicera sina Kvartalsrapporter, kan denna information vara till hjälp för en investeringsstrategi. När själva rapporter är publicerad blir det olika kursreaktioner på börsen, går det att förutspå riktningen på denna rörelse med enbart den senaste veckans trend som jämförelse? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan en akties kursutveckling innan kvartalsrapporten offentliggörs och efter publicering av den samma. Vi skall också i uppsatsen besvara frågan om det går att erhålla överavkastning beroende på trenden innan en kvartalsrapport? Tillvägagångssätt: Vi har valt att göra en event study där vi samlar in aktiekurser för de aktuella datumen kring företagens Kvartalsrapporter.

Ofta rör sig en aktie markant efter att företaget släppt en kvartalsrapport och ofta ser man notiser i dagspressen som denna: ?Byggbolaget Skanska rusade 7,5 procent efter en kvartalsrapport som var bättre än väntat? (Di.se 05-11-04) Kan det vara möjligt att i förväg veta tidpunkten när aktiekursen kommer att röra sig mer än normalt? Kan det även finnas en indikator som visar på storleken hos hoppen i aktiekursen vid denna bestämda tidpunkt? Tidpunkten för när Kvartalsrapporter släpps vet man i förväg och kunskap om sådana samband skulle kunna gå att utnyttja till ens fördel. Denna uppsats syftar till att närmare försöka förstå vad som händer med aktien när Kvartalsrapporter släpps men även att försöka få klarhet i om det går att förutspå denna rörelse utifrån hur analytikerna värderat aktien innan kvartalsrapporten släpps. Med hjälp av statistisk analys studeras USAs 100 största företag för att få klarhet i om ett samband föreligger mellan analytikers värdering och volatilitet i aktiekursen då Kvartalsrapporter släppts. Vi sorterar även in de olika företagen efter bransch och ser hur de rör sig vid Kvartalsrapporter samt hur svårvärderade företagen är i de olika branscherna.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

Aktiemarknadens mest grundläggande uppgift är att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till näringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt återspeglar all tillgänglig information. En effektiv aktiemarknad är därför av stor betydelse för samhällsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pågått sedan 1950- talet. Eugen F.

SammandragVi har studerat massmedias roll på värdepappersmarknaden och syftet med vår studie har varit att utreda om massmedias bevakning av företags Kvartalsrapportering påverkar aktiers kursutveckling på kort sikt. Utifrån rådande teoribildning har vi kunnat anta att det bör finnas en massmedial påverkan. Detta har studerats genom analys av massmedias kommentarer på företags Kvartalsrapporter. Vi har sedan ställt detta i jämförelse med kursutvecklingen för de enskilda aktierna under publiceringsdagen av kvartalsrapporten för att se om ett samband förekommer. Våra statistiska resultat indikerar att en massmedial påverkan på aktiekurserna kan uteslutas på kort sikt, men att mer djupgående studier inom området är nödvändiga för att kunna fastställa huruvida detta stämmer.Nyckelord: Kvartalsrapporter, massmedia, investerare, aktiekursutveckling.

Huruvida fo?retag la?cker information eller om marknaden pa? annat vis kan fo?rutspa? Kvartalsrapporters inverkan pa? aktiepriset a?r studiens syfte att underso?ka. Detta a?r av intresse fo?r aktiea?gare da? det finns stora vinstmo?jligheter i att ha tillga?ng till informationen eller att kunna fo?rutspa? den i fo?rva?g. Tio stycken svenska storfo?retags aktier, under tio a?rs tid, har anva?nts fo?r att finna dessa mo?nster.

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av Kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av Kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av Kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av Kvartalsrapporter.

Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns något samband mellan företagens floattal (det vill säga den andel aktier som det handlas aktivt med) och deras aktiers volatilitet. Detta undersöker vi i samband med offentliggörandet av Kvartalsrapporter. Vi har även för avsikt att studera förhållandet mellan volatiliteten och företagets börsvärde. Metod: Vi utförde en kvantitativ studie och med hjälp av en enkel regressionsanalys analyserades volatiliteten mot floattalet. Ytterligare en orsaksfaktor togs med och en multipel regressionsanalys baserad på floattalet och börsvärdet genomfördes.

Syfte: Syftet är att undersöka och utreda problematiken med IAS 40 och dess implementering i svenska fastighetsföretag. Vi undersöker om företag som följer IAS 40 värderar sina fastigheter till verkligt värde eller anskaffningsvärde, i balansräkningen. Vi vill även se på vilka grunder detta val har gjorts samt om det har påverkat jämförbarheten mellan företagen. Vidare vill vi undersöka om fastighetsföretagen från och med år 2006 kommer att använda sig av årsredovisningslagens ?får-regler? i de juridiska personerna och redovisa till verkligt värde.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om Kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på Kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla Kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i Kvartalsrapporter.