Syftet med arbetet är att beskriva Kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de värderar det. Två artiklar innehållande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig Kunskapsledningsdiskurs har hittats, även en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar påverka Kunskapsledningspraktikernas definition och värdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstår från resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med någon social interaktion, men att det krävs näring och styrning för att öka värdet för organisationen..

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN.

Vårt intresse för att skriva denna uppsats väcktes då vi läste om Knowledge Management i vår avslutningskurs i Data & Systemvetenskap. Införandet av Knowledge Management, även kallat kunskapsverksamhet, inom en organisation kan underlätta styrning och ledning av personal och deras kompetens på ett effektivt sätt. Vi började diskutera kunskapsverksamheten inom olika verksamheter och beslutade oss slutligen för att undersöka kunskapsverksamheten inom vården, eftersom vi har egen erfarenhet av denna verksamhet. Vi har i denna uppsats undersökt med stöd av teorin, om det finns förutsättningar för kunskapsverksamhet inom vården och om detta är möjligt, ge förslag på en KM-strategi utifrån detta. Tillvägagångssättet som använts är en litteraturstudie, samt en fallstudie som är gjord på divisionen för opererande specialiteter på Piteå Älvdals Sjukhus.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och Kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om Kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet.