Dagens  samhälle  erbjuder  ett  allt  svårare  marknadsföringsklimat  med  många  konkurrenter. Teknologin  har  fått  en  stor  plats  i  det  dagliga  livet  och  allt  fler  företag  kommunicerar  via Kundklubbar  genom  kanaler  som  mobil  marknadsföring.  Denna  uppsats  lägger  fokus  på vilken påverkan mobil marknadsföring har på kunden och om de upplever detta fenomen som något positivt. Uppsatsen går även närmare in på tre butikschefers syn på detta och huruvida kommunikationen  via  Kundklubbar  har  en  positiv  effekt  på  kunden  eller  inte.  Enligt  vår undersökning  om  mobiltelefonen  som  marknadsföringskanal  så  har  respondenterna  delade åsikter. Många ansåg att det var ett smidigt tillvägagångssätt medan andra upplevde det som ett irritationsmoment. Det är därmed viktigt att företagen värnar om relationen till kunden och låter  dem  avgöra  hur  kontakten  sinsemellan  ska  se  ut.  Kundklubbar  i  allmänhet  har  fått  en positiv respons, vilket grundar sig främst på erbjudandena som företagen skickar ut till sina kunder.  Kundklubbar  har  visat  sig  locka  fler  till  butiken,  vilket  i  sin  tur  kan  skapa merförsäljning..

Studiens syfte är att undersöka kunders attityder till Kundklubbar och dess effekter i den lojalitetsbaserade relationen med företaget. Uppsatsen innefattar även att undersöka ett antal utvalda företags syn på lojalitetsprogram och Kundklubbar. Studien innehåller en kvalitativ metod, där djupintervjuer har genomförts med 24 kundklubbsmedlemmar och två företagsrepresentanter. Dessa intervjuer har fångat attityder och beteenden och ligger till grund för vår bedömning av Kundklubbars potential att skapa relationer och lojalite. Vi har kommit fram till att Kundklubbar har en påverkan på medlemmarnas köpbeteende eftersom de föredrar att i första hand besöka medlemsbutikerna.

Då konkurrensen mellan företag inom kläd- och modebranschen är hög erbjuder mångaföretag Kundklubbar och lojalitetsprogram till sina kunder. Kundklubbar ska vara ett sättför företag att differentiera sig, men blir det en differentiering när de flesta företagerbjuder sina kunder liknande Kundklubbar och lojalitetsprogram?För att differentiera sig har företag inom branschen utvidgat sina Kundklubbar ochlojalitetsprogram, men med åtgärder som de flesta företag kan använda inom branschen,vilket gör att differentieringen uteblir. Den svenska matvarukedjan ICA har tagitkundklubben till en ny nivå och erbjuder sina kunder ?mina varor?.

Nyckelord: Kundklubbar, kundlojalitet, e-handel, relationsmarknadsföringBakgrund: Kundklubbar inom e-handeln är ett relativt nytt begrepp om man bortser från de företag som bedriver handel i flera kanaler. Det kan förklara att få studier har genomförts som beskriver Kundklubbar i renodlade e-handelsföretag i Sverige. Att studera konsumenternas syn på vad de anser vara viktiga faktorer för dem att bli medlemmar är ett sätt att bättre anpassa Kundklubbarna efter konsumenternas önskemål.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagens Kundklubbar inom e-handeln samt att undersöka vilka kritiska faktorer som lockar de svenska internetkunderna att bli medlemmar.Metod: En abduktiv forskningsmetod användes där intervjuer och enkäter varvades med teoretiska idéer. Fallföretaget Pixmania hjälpte till att få en förankring av verklighetenTeori: Referensramen innehåller teorier om e-handel, kundlojalitet, Kundklubbar och relationsmarknadsföring.Empiri: Här presenterades information från en kontaktperson från Pixmania och en respondent som jobbar som konsult på ett CRM-företag. En enkät och tre telefonintervjuer gjordes med vanliga konsumenter som kontaktades via sociala medier.Analys: Analysen har genomförts genom att koppla samman teori med den empiriska delen för att på så sätt evaluera hur Pixmanias kundklubb och e-Kundklubbar i allmänhet står sig.

The purpose of this thesis is to explore whether male kindergarten teachers perceive additional expectations from their surroundings (such as co-workers and parents). Furthermore, we aim to understand and explain how these expectations are related to gender norms and hierarchies in society, that is social constructions concerning what men and women should do and be like. In addition, the thesis aspire to understand and explain how these constructions relate to more specific social constructions about sexual molestations in kindergarten contexts and explore how these discourses influence male kindergarten teachers in their work including which strategies they use in order to cope with them.How do male kindergarten teachers perceive additional expectations from their surroundings?How do male kindergarten teachers perceive the effects and consequences of the social constructions about sexual molestations in kindergarten contexts? Do they use coping strategies in order to attend to the expectations projected on them, and if so, what kind of strategies? The thesis is based on a phenomenological approach and conducted through interviews with six male kindergarten teachers. The interviews were directed with an interview guide in hand while allowing for spontaneous input from the interviewee.

Titel:Företags och konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller Kundklubbar som det också kallas, är företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna är inte underbyggd av några empiriska undersökningar speciellt inriktade på Kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltså. Det behövs därför utökad kunskap om konsumenters motiv och förväntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Denna uppsats är skriven i syfte att undersöka om Statoil och Stadiumskundklubb/lojalitetsprogram har lett till lojalare kunder. Uppsatsens problemformulering är därmed, leder en kundklubb/lojalitetsprogram till lojalare kunder?Genom intervjuer av ansvariga för Statoils och Stadiums kundklubb och lojalitetsprogram, och en enkätundersökning genomförd på Statoils och Stadiums kunder och informationsinsamling av relevant litteratur har studiens syfte och problemfrågeställning besvarats. Genom forskningen har det framkommit att Kundklubbar/lojalitetsprogram i viss mån bidrartill lojalare kunder, en kortmedlem har en tendens att besöka butiken oftare och handla för större summor. Om företagen utnyttjar kundklubbens fördelar och möjligheter på rätt sätt, kan en kundklubb vara ett bra sätt att identifiera sina kärnkunder och förbättra relationen med dem, vilket kan leda till kundlojalitet.

Det är få personer som idag köper alla sina kläder i en och samma butik. Konsumtion inom detaljhandeln har idag svag koppling till fysiska behov det är emotionella behov som styr konsumenten. Allt fler konsumenter fyller sina plånböcker med fler och fler klubbkort som ett tecken på att de är medlemmar i butikernas lojalitetsprogram. Det kan utläsas en tydlig trend i att allt fler butiker använder sig av Kundklubbar. Forskare menar att det skulle kunna bero på att en stark förankrad marknadsföringsstrategi är att kopiera konkurrenterna.

Varje dag använder sig miljontals svenskar av någon form av medlems- eller kundklubbskort när de handlar i butik, kontaktar en kundtjäst eller loggar in på ett företags hemsida. Motiven till detta kan förstås vara olika - det kan vara smidigt, lönsamt eller nödvändigt för att överhuvudtaget få den hjälp och service man önskar. För företagen är denna registrering å andra sidan ett effektivt sätt att samla information om sina kunder som ett led i deras lojalitetsskapande arbete mot kund. Tidigare, internationella studier av CRM visar dock på att företagen inte utnyttjar den information de har om kunder för att verkligen styra verksamheten.Syftet med denna uppsats är att studera om detta är ett aktuellt problem även bland svenska företag genom en enkätundersökning riktad till CRM- och kundklubbsansvariga vid svenska företag. Denna undersökning har utarbetats utifrån Cuthbertsons tre kriterier för att avgöra om en organisation är kundorienterade eller ej.Resultat visar att de flesta företag som deltog i studien inte använder informationen man samlar in från kunderna i någon större utsträckning.

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

I en mindre stad råder det hård konkurrens på marknaden mellan de enskilda damklädesbutikerna. Detta ställer i sin tur press på butikerna att skapa en kundkrets som på lång sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sätt, dock är inte detta tillräckligt då det idag finns det en uppsjö med Kundklubbar. Faktum är att många Kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmåner till sina medlemmar. För att urskilja sig på marknaden är det viktigt att finna den rätta kombinationen av ekonomiska och sociala förmåner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur medlemskap samt medlemskort påverkar kundernas köpbeteende. Vi utformade en enkät som 43 personer svarade på och jämförde därefter svaren med teori. Resultaten visar indikationer på att kundernas köpbeteende påverkas av både medlemskort och medlemskap. .

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar Kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de Kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera Kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med Kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.

Kundklubbar är idag ett mycket välkänt fenomen, de flesta människor är idag medlemmar i en eller flera Kundklubbar. Företagen använder sina klubbar i syfte att knyta kunderna närmare sig med hjälp av förmånliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb är en åtminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmånspaket med ett högt upplevt värde, med målet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en känslomässig relation.? Anledningen till att kunden ofta får ett klubbkort beror på att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer träffsäkert.Eftersom kundklubben är så pass utbredd bland företag idag blir det svårare för företagen att skilja sig från andra företag och konkurrensen med Kundklubbar ökar ständigt. Därför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjälp av en kundklubb.