Bakgrund: Migrationen ökar över hela världen. Sverige har, i likhet med andra länder, förvandlats från ett relativt homogent till ett multikulturellt samhälle. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal uppger att de upplever stora svårigheter i mötet med patienter från andra Kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter från andra Kulturer.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela världen. Sverige har, i likhet med andra länder, förvandlats från ett relativt homogent till ett multikulturellt samhälle. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal uppger att de upplever stora svårigheter i mötet med patienter från andra Kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter från andra Kulturer.

Syftet med den här studien var att belysa socialarbetares erfarenheter av klienter från kollektivistiska Kulturer och med tanke på att i Sverige idag har invandringen ökat och särskilt med personer från kollektivistiska Kulturer. Fågeställningarna var ? Hur stor är erfarenheten av personer från kollektivistiska Kulturer och den andra var att ta reda på om det fanns någon uppfattning om vad som främjar och hindrar arbetet med klienter från kollektivistiska Kulturer. Resultatet visar att erfarenheter och kulturell empati var något som främjade både första mötet men även arbetet i helhet och något som ökade ens personliga empatiska förmåga oavsett kultur och härkomst, samt att det som hämmade var språket och de olika traditionerna och strukturerna i hierariska familjer.. Kollektivistiska Kulturer ökar i Sverige och med sig tar familjerna och individerna en annan kultur och levnadssätt.

Vårdsökande från andra Kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende på traumatiska skador och händelser som många bär med sig från sitt hemland förutom det trauma det innebär att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen är det distriktssköterskan som möter de flesta vårdsökande från andra Kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vårdsökande från andra Kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor från norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehållsanalys.

Syftet med vår studie var att genom en lektionsseie uppbyggd på ett kulturarbetet i temaform undersöka om man kan öka barns förståelse för andra Kulturer. Studien har främst genomförts i en år 1 med tjugofem elever. Metoderna vi använt oss av vid detta examensarbete är litteraturstudie, kvalitativ intervju samt en empirisk studie som innehållit ostrukturerade observationer. Den kvalitativa intervjun bestod av att några utvalda elever fick diskutera öppet utan vägledning kring några bilder, före och efter lektionsserien, som hade anktnytning till kulturarbetet. Resultatet i studien påvisar att kulturarbetet har ökat elevernas kunskaper och förståelse för andra Kulturer..

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå Kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av Kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för Kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för Kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra Kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika Kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra Kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra Kulturer.

Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra Kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra Kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika Kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika Kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika Kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika Kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika Kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda Kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

Frågeställning: Hur går rekrytering, i organisationer med starka Kulturer, till? Syfte: Syftet med studien är att utredaHur matchning mellan individen och organisationens kultur i organisationer med starka Kulturer går till.Vilka praktiker vid anställningsintervjun som kan hämma och vilka som kan bidra till matchning mellan individen och organisationens kultur. Metod: Studien är kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal. Studien är abduktiv och kvalitativa semistrukturerade anonyma intervjuer genomförs. Objekt: Vittra Slutsats: I organisationer med starka Kulturer kan rekrytering enligt matchningsmodellen skapa relationer där makt utövas och som omedvetet förstärker ojämlikheter.

Allt fler utländska företag har under de senaste åren valt att etablera sig på den svenska marknaden. Globaliseringen har resulterat i att olika Kulturer allt mer möts inom det svenska näringslivet. Olika Kulturer medför olika syn på exempelvis ledarskap och auktoritet som i ett samarbete kan skapa kulturkrockar.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur ledare från olika Kulturer uppfattar de relationer som uppstår då olika Kulturer interagerar i affärssammanhang, samt att diskutera om detta kan påverka ledarnas ledarskapsstil. Detta med utgångspunkt i mötet mellan svenska och japanska företag. Uppsatsen har bland annat tittat på vad det är för kulturkrockar som kan uppstå när olika Kulturer möts, hur svenskar och japaner uppfattar kommunikationen med varandra samt vad det är för skillnader på beslutsfattande och delegering svenskar och japaner emellan.Studien har genomförts som en kvalitativ studie med fem svenska och fyra japanska respondenter. De teorier som använts är teorin om Schein's olika kulturnivåer, Lewis kulturella grupper samt en av Yukl's teorier om ledarskapsstilar.Efter genomförda intervjuer dras slutsatsen att både de svenska och de japanska respondenterna uppfattar relationerna mellan de båda Kulturerna som fungerande, men att det ibland uppstår kulturkrockar.

Bakgrund: Den ökade invandringen till Sverige har gjort att landet idag är ett mångkulturellt samhälle. Sjuksköterskan möter ofta patienter från andra Kulturer. Dessa möten kan många gånger beskrivas i form av negativa vårderfarenheter för patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möte med patienter från andra Kulturer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar.

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två Kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Examensarbetet handlar om hur eleverna upplever igenkännandet av sin egen kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att eleverna ska känna igen sig. Barngruppen består av barn från åldrarna sju år upp till fjorton år från olika skolor och Kulturer i Malmö stad. Pedagogerna kommer också från olika Kulturer och från olika skolor och delar av Malmö. En intervju med en biträdande rektor i Malmö som aktivt arbetat med kultur i flera år och information om brobyggare projektet och om en brobyggare i Malmö. Syftet med examensarbetet är att ta reda på elevernas upplevelser och erfarenheter av igenkännandet av sin kultur i skolan och vad pedagogerna gör för att nå målen i Lpo 94 gällande kultur.

Jag blev intresserad av den kulturella mångfalden genom att jag under mina praktikperioder såg att barn från andra länder blev utanför på grund av bristande kunskap i svenska och på grund av sitt utseende. Syftet med min undersökning blev att ta reda på hur vi arbetar med den kulturella mångfalden utifrån invandrarbarnens perspektiv. Resultatet visar att vi som arbetar på fritidshemmen saknar kunskap om hur vi ska arbeta med den kulturella mångfalden. Det syns inte i vår verksamhet att det finns barn från andra länder och vi vet väldigt lite om de här barnens bakgrunder och hemländer. Resultatet visar att det finns skillnader bland pedagogernas uppfattning om barnens nyfikenhet av invandrarbarnens Kulturer.