Titel: Kryssningsfartyg som rum ? en polemik kring rumsliga begrepp. Nivå:Kandidatuppsats vid Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg. Författare:Katarina Håkansson, Christine Sund och Caroline Svanberg. Handledare:Christer Eldh och Ola Thufvesson.

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett Kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Vi har genomfört vår undersökning ombord på Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det är att arbeta på ett Kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgänglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har använts i denna undersökning är den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förståelse för området. Urvalet i undersökningen består av tio anställda ombord på Cinderella. Det insamlade materialet från intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgänglighetsmönstret ser ut för anställda ombord på Cinderella. De som arbetar ombord bär med sig en sökare som tyder på ett stort krav på tillgänglighet.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Kryssningstrafiken växer kraftigt i Skandinavien och Göteborg är inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gått från att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och Nordsjöområdet. Utöver denna ökning finns ett mål om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt växer Göteborgs centrala stadsdelar och särskilt de i vattennära lägen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa områden är stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden är en relevant fråga som bör behandlas.

Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

This thesis aims at examining to what extent a few, algorithmically very easily extractable document features can be used to classify electronic documents according to genre. A set of experiments is therefore carried out, using only 11 such simple features in an attempt to classify 84 documents belonging to electronic academic journals into three manually identified genres: table of contents, article, and review. The 11 features are also divided into three sets, containing metrics of words and sentences; punctuation marks; and URL links, respectively. The performance when using these sets of features is then measured with regard to classification accuracy, using a k-NN classifier, four different values of k (1, 3, 5, 7), and both leave-one-out and 10-fold cross-validation. Best results are achieved when using all three feature sets (i.e.

Uppsatsens titel: Ledarskap – En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa ämnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom området.

The focus of this master thesis is the library politics of the French Right wing party the National Front and the debate that followed the application of this politics. This qualitative study is divided into two parts where the critics to this politics represents one side and the adherents the other. The critics are composed by representatives from the French, Swedish and ? to some extent ? international library sector, while the adherent side is made up of politicians from the National Front and their adherents. The empiric material mostly consists of articles published in library, Right wing and daily press.

I detta projekt presenteras förbättringsförslag för Carlsbergs pallhantering. Carlsberg har sedan en tid tillbaka haft problem med sin pallhantering. Ca 40 000 pallar som skickas ut returneras aldrig från kund. Detta leder till förluster för företaget då företaget tvingas köpa nya pallar då brist uppstår. Ett annat problem är att det ej finns något tillförlitligt system för att se hur många pallar som egentligen existerar inom företaget eller vilken typ av pallar det är. Uppgiften är att identifiera de största problemområdena och komma med förslag på åtgärder för dessa. Under projektarbetets gång har det framkommit att rutiner för pallhantering finns på de flesta anläggningar men att många av rutinerna ej efterföljs.

Examensarbetet är en fallstudie med förslag till förändringar åt uppdragsgivaren som ägnar sig åt tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren är Kriminalvårdsanstalten Smälteryd i Sätila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB är i sin tur ett företag som säljer - och till viss del hyr ut - byggnadsställningar, väderskydd och säkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagsläget finns ett antal logistiska problem på Smälterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.