Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av Krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en Krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en Krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg..

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/Krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad Krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgå från teorin om hur en Krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts Krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna Krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en Krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas Krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad Krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande Krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning.

Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans Krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till Krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HåkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ?vattenhändelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta Krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika Krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors Krisplaner. Det är inte respondenternas Krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra.

Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita.

Kriser och allvarliga händelser sker på svenska företag varje år. Krisplanernas förekomst inom privata företag är låg jämfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte är så god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur man på olika nivåer i privata företag beskriver förekomst, användande och implementering av Krisplaner. De roller som studien undersöker är chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier.

Syftet med uppsatsen är att göra en systematisk beskrivning, utifrån ett aktörs- och aktivitetsperspektiv, av ämnet Crisis Management. Detta för att skapa ett djup och en förståelse kring begreppet Crisis Management och dess innebörd i ett svenskt företag. Vi har för avsikt att först utföra en teoristudie för att sedan kunna jämföra denna med praktiken, för att erhålla den bas som behövs för att diskutera och besvara vår problemformulering. Resultatet av ett effektivt Crisis Management blir enligt oss, att Crisis Mangement utgör en psykologisk effekt på företag och dess aktörer. Den trygghetskänsla, vilken Crisis Management genererar, föder en säkerhet hos företag.

Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis.

För eller senare kommer man som lärare att ställas inför det faktum där man måste hantera en krissituation, där en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom ämnet krishantering är därför ett viktigt hjälpmedel för hur man på bästa sätt stöttar och hjälper barn och vuxna i svåra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda på hur man inom skolan arbetar men krishantering för att på så sätt samla kunskap inom ämnet. Denna kunskap är ett viktigt redskap för mig i mitt kommande läraryrke men också för andra som är verksamma inom läraryrket. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat två pedagoger och en rektor.