Krishantering inom flyg- och resebranschen genomsyras av säkerhet vilket har blivit specielltpåtagligt efter 2000-talets krishändelser och katastrofer. Fokus inom Krishantering ligger påatt förbebygga och förbereda organisationen inför en potensiell kris. Det proaktiva stadietinom Krishantering innefattar planering, övning och kommunikation, där kommunikation ären närvarande och essentiell del under hela Krishanteringen..

Att nästan varje dag konfronteras genom sitt yrke med t ex tragedier, allvarligt skadade eller dödfall upplevs olika av oss alla. Syftet med föreliggande studie var att beskriva krisreaktioner samt möjligheten till Krishantering hos vårdpersonalen efter traumavård vid en akutmottagning. En enkät användes för datainsamling. Resultatet visar att personalen upplever krisreaktioner i samband med omhändertagandet av skadade barn samt yngre patienter och vid omhändertagandet av deras anhöriga. Möjlighet till Krishantering finns på arbetsplatsen men alla är inte nöjda.

Arbetsart: C-uppsats i Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Sidantal: 36 Titel: Krishantering i förskolan Författare: Christian Düberg Handledare: Ingrid Hillborg Datum: 2007-01-05 Bakgrund: Ämnesområdet är valt då jag dels anser att min egen kunskap inom detta ämne är något bristfällig, dels att det är ett intressant och ständigt aktuellt ämne. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på ett så bra sätt som möjligt bemöter barn i 1-5 år i en krissituation. Syftet är även att belysa förskollärares erfarenheter av Krishantering. Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation? Metod: Metoden som använts är kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor som arbetar på olika sätt med Krishantering. Resultat: Det framkom under arbetets gång att det fanns ett samband mellan erfarenhet av krissituationer och tiden som lades ner på krisarbetsfrågorna..

Datum: 2007-06-04Nivå: Examensarbete DFörfattare: Richard Caspar, Joakim Lindberg & Philip SavénHandledare: Universitetslektor, docent Nils KinchTitel: Krishantering! Frågan är inte om, utan när!Problemformulering: I litteraturen finns en mängd olika uppfattningar om hur företag bäst skall hantera en kris. Vad som däremot saknas är ett gemensamt förhållningssätt till hur dessa bör hanteras. Går det att fastställa olika allmänna rekommendationer från fallstudier och litteraturen kring Krishantering?Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra ett antal olika kriser för att se om det går att utforma en generell metod för Krishantering inom företag.Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie där nio fallstudier har granskats för att därefter analyserasSlutsatser: Våra slutsatser visar att företag bör försöka förstå sin omvärld, vara effektiva i sin kommunikation, planera för det värsta samt agera rakryggat och ärligt..

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och Krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av Krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med Krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god Krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god Krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket.

This report covers a description of the military support attainable to society and made available by the Swedish Armed Forces, in the event of a crisis. The main focal point is the needs of the rescue services..

Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till Krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta Krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet Krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning.

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av Krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi använt följande frågeställning: Hur är innehållet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? Får personalen någon utbildning/fortbildning i Krishantering? Hur väl är personalen införstådd i den lokala Krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att använda är intervju- och enkätundersökning. Undersökningsgruppen bestod av två skolor i Luleå kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vår undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en väl utarbetad krisplan och en särskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift är att leda och utforma skolans krisarbete.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom Krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller Krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Den här studien är ett bidrag till forskning om hur genus påverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den här studien är att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet påverkar benägenheten för en våldsinriktad Krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benägenhet att använda våld verkar hänga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram används genusforskning från främst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital är en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osäkerhet, dels av pragmatiska skäl för att bygga politiska nätverk. Militariserad maskulinitet visar på graden av militarism i samhället och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd.

Detta examensarbete behandlar Krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

För eller senare kommer man som lärare att ställas inför det faktum där man måste hantera en krissituation, där en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom ämnet Krishantering är därför ett viktigt hjälpmedel för hur man på bästa sätt stöttar och hjälper barn och vuxna i svåra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda på hur man inom skolan arbetar men Krishantering för att på så sätt samla kunskap inom ämnet. Denna kunskap är ett viktigt redskap för mig i mitt kommande läraryrke men också för andra som är verksamma inom läraryrket. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat två pedagoger och en rektor.