Kredithantering är en process där kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditärendets existens, det vill säga från en kreditförfrågan fram till kreditärendet upphör. Syftet med denna uppsats är således att belysa vilka faktorer som påverkar Kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen är deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för Kredithantering. Våra slutsatser av undersökningen är att kreditgivaren inte tillämpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund Kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i BlancoKredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras Kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancoKredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.

SammanfattningTitel: En Jämförelse i BlancoKredithantering mellan Svenska Nischbanker från Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker Forskningsfrågor:? Använder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras Kredithantering?Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförelse i blancoKredithantering mellan nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att använda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. Våra undersökningsobjekt avgränsas till Svenska nischbanker med ursprung från detaljhandelsbranschen och universalbanker.

När ett nystartat företag som söker kredit ska bedömas krävs från bankmannens sida en omfattande informationsinsamling för att utreda om nyföretaget har återbetalningsförmåga. Vid insamling av information använder sig bankmannen av olika informationskällor, en av dessa är bankmannens sociala nätverk. Syftet med denna studie är att utreda betydelsen av det sociala nätverket då bankmän i små städer samlar information beträffande nystartade företag som söker kredit. För att uppfylla syftet har efter teoretiska studier en kvalitativ undersökning bestående av personliga intervjuer utförts på Varbergs Sparbank, SEB, Handelsbanken och Nordea i Varberg. Genom att utföra vår undersökning i Varberg tror vi att vi på ett bra sätt kan spegla bankverksamheten i en svensk småstad.

Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektivebank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning.

I media diskuteras ofta bristen på kapital till små och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att låna ut kapital till företag som befinner sig i ett tidigt skede eftersom det innebär ett högre risktagande. Småföretagande är det vanligaste sättet att bedriva näringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse från denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar bankers kreditgivning och uppföljning till små nystartade företag.Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter från fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna påvisa vilka faktorer som påverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.