Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåriga barns Kostvanor och klarlägga de eventuella skillnader som finns mellan pojkar och flickor. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkätundersökning med färdiga frågor och svarsalternativ. Svaren sammanställdes och analyserades statistiskt och jämfördes med resultat från tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vår studie visa på att det finns vissa signifikanta skillnader i pojkar och flickors Kostvanor.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas Kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras Kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors Kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas Kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre Kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och Kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka elevernas Kostvanor och att öka deras förståelse för goda Kostvanor. Jag har gjort utvecklingsarbetet i en årskurs 6 i Kiruna kommun under sju veckor. Undersökningsgruppen bestod av 28 elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter. Jag inledde arbetet med enkätundersökning onm elevernas Kostvanor och deras förståelse för goda Kostvanor.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre Kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och Kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

TitelPåverkar kost och motion skolprestation?En enkätundersökning om gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet, Kostvanor och skolresultat.Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på gymnasieungdomars uppfattning om sambandet mellan fysisk aktivitet, kost och skolresultat.Vi vill ta reda på i vilken utsträckning ungdomar upplever att deras skolresultat påverkas av regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna Kostvanor. Med undersökningen vill vi även ta reda på hur gymnasieungdomar uppfattar att skolan bidragit till kunskap om regelbundenfysisk aktivitet och kost.MetodData i denna studie fick vi genom att genomföra en semikvantitativ enkätstudie bland 100 gymnasieungdomar i årskurs tre på samhällsvetenskapliga programmet i två olika skolor i Västra Götaland. Materialet sammanställdes, kodades och bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SPSS.Resultat Majoriteten uppfattar att regelbunden fysisk aktivitet och regelbundna Kostvanor påverkar dem på så sätt att de; mår bättre, orkar mer, sover bättre och koncentrerar sig bättre. Däremot så visar studien på att knappt fyra av tio av gymnasieungdomarna uppfattar att det finns ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet, regelbundna Kostvanor och deras skolresultat.

Syftet med den här studien är att se hur barns Kostvanor påverkar deras inlärning för att få enbättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utfördapå fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare ochen specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda Kostvanor som ändras med åren. Matvanorgrundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga Kostvanor förs dessa över till barnen.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda Kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda Kostvanor.

Matvanor är en av de största bestämningsfaktorerna för hälsa. Över tid har våra matvanor försämrats vilket bidragit till utvecklandet av flera stora folksjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och cancer. För att förbättra våra matvanor och folkhälsan behövs olika former av hälsoarbete, som bör styras av en detaljerad bild av målgruppen. På uppdrag av Stena görs i denna studie en kartläggning av Kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil. Syftet med studien är att kartlägga Kostvanorna hos medarbetarna på Stena Oil och på så sätt skapa ett underlag för en intervention med syfte att förbättra deras Kostvanor.

Bakgrund Övervikt och dåliga Kostvanor hos den gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det är viktigt att veta om och hur kvinnor ändrar sina Kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur Kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet såg ut och eventuella kostförändringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkät innehållande 17 frågor användes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) användes för att analysera skillnader mellan åldersgrupper och utbildningsnivåer. Resultat Medianåldern var 31 år och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn.

Olsson, R & Ståleker H. Metoder med inriktning på beteendeförändringar för personer i behov av förändrade Kostvanor. ? En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade Kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda Kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och Kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ.

Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns Kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i Kostvanor mellan barn..

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade Kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.