Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

??BakgrundFöräldrar har en viktig roll som förebilder för sina barn och har därigenom uppgiften att främja en hälsosam utveckling av ätbeteende och matpreferenser hos dem.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning och tankar om kost. Frågeställningarna berörde föräldrarnas associationer till hälsosam kost, vad som kunde påverka följsamheten av denna samt om intresse för mer kunskap inom ämnet fanns.MetodStudien utgjordes av en kvantitativ undersökning som genomfördes på sex förskolor i Umeå stad. 230 enkäter delades ut till förskolepersonal, som i sin tur vidarebefordrade dessa med ett medföljande informationsbrev till föräldrar med barn i åldrarna 2-5. Efter sex dagar samlades enkäterna in, vilka uppgick till ett antal om 77 stycken.ResultatMajoriteten av föräldrarna i studien utgjordes av mödrar med hög utbildning.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Syftet med vår studie var att kartlägga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i Västra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivå, skiljer de sig markant från normalaktiva och har därmed andra rekommendationer för hälsa, återhämtning och prestation. Kunskapsnivån är dock ofta bristfällig hos dessa individer gällande kostrekommendationer, energibehov samt måltidsplanering. Forskning visar att våra beteenden bestäms inte bara av vår kunskapsnivå, utan också av våra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja Kostkunskapen hos dessa individer, menar vi därför att det är en klar fördel att känna till sin målgrupps attityder till ämnet.