Handboll och kost - Attityder och uppfattningar kring kost och livsmedel hos västsvensk damelit
Syftet med vår studie var att kartlägga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i Västra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivå, skiljer de sig markant från normalaktiva och har därmed andra rekommendationer för hälsa, återhämtning och prestation. Kunskapsnivån är dock ofta bristfällig hos dessa individer gällande kostrekommendationer, energibehov samt måltidsplanering. Forskning visar att våra beteenden bestäms inte bara av vår kunskapsnivå, utan också av våra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja kostkunskapen hos dessa individer, menar vi därför att det är en klar fördel att känna till sin målgrupps attityder till ämnet. Förhoppningsvis kan detta ligga till grund för utformandet av en effektiv intervention som målgruppen upplever som relevant och anpassad till just dem.Datainsamlandet skedde genom en enkät i två delar som avhandlade åtta ämnesområden: kolhydrater, protein, fett, dryck, måltidsordning, kostråd, färdigmat samt kosttillskott. Enkäten genomfördes under ledning före eller efter ett träningstillfälle för de fem klubbarna inom en tidsperiod av 13 dagar. Antalet deltagare uppgick till 90 kvinnor i åldrarna 17-35 år, där majoriteten av deltagarna var inom åldersspannet 17-28 år.Kartläggningen visade att deltagarna uppvisade tydligt positiva attityder till alla energigivande näringsämnen, kolhydrater, fett och protein. Undantaget var alkohol och de enskilda livsmedlen vitt bröd och juice. Gällande måltidsordning var deltagarna påfallande positiva till frukost och mellanmål, speciellt då dessa knöts till prestation. Deltagarna var öppna för kostråd utifrån och medvetna om att de har andra energi- och näringsbehov än normalaktiva. De anser det vara sitt eget ansvar att ha tillräcklig kostkunskap. Attityden till kosttillskott varierade. Deltagarna var positiva till begreppet i stort, men ansåg inte det nödvändigt när man spelar på elitnivå eller att det skulle påverka deras prestation mer än vanlig mat. Hemlagad mat ansågs vara både nyttigare och godare än färdigmat och vatten föredrogs som dryck både vid träning och vid match.