Denna rapport belyser aspekter som kunder borde vara medveten om vid Kontraktering med en molnleverantör. Molntekniken är effektiv, skalbar och relativt enkel att implementera, men det finns också ett antal nackdelar med tekniken som kunder borde vara uppmärksam på. I denna rapport är fokuseringen på hur villkoren och avtalen vid kontaktering med molnleverantörer ser ut, men fokus ligger också på att öka medvetenheten med riskerna vid Kontraktering under en lång tidsperiod. Det finns fortfarande många frågetecken som behöver övervägas och analyseras när det gäller molntekniken. Inriktningen på denna rapport är därför kontrakten och designen av dessa ser ut och som leverantörerna oftast skriver ihop till sin egen fördel.

Vi har urskiljt fyra tillvägagångssätt genom vilka Swedwood tillsammans med sina leverantörer säkerställer kvaliteten. Kontraktering, involvera leverantörerna vid produktutveckling, kontroller samt informations- och kompetensdelning. Vidare har vi urskiljt sex faktorer som bidrar till skillnader vid olika samarbeten: den monetära omfattningen, stabiliteten, antal leverantörerper material, beredskap att investera, samarbetets längd samt produktens komplexitet..

För att precisera hållbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hållbar utveckling. För att uppnå hållbar utveckling krävs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benämns som ett socialt ansvarstagande. Den framväxt som skett gällande frågan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. Här har frågan gällande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, där varor och tjänster köps in från länder där principer och lagar gällande miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption inte respekteras till fullo.

Under de senaste tjugo åren har det blivit vanligt att välfärdstjänster såsom äldreomsorgläggs ut på entreprenad. Kritiker hävdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att äldreboenden har övergått i privat regi, talar för attäldreomsorg tillhandahålls bäst när produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns några systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel på att Kontraktering av äldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel på motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning är docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga beställare kan och böragera för att äldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då Kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Sjukvården har länge varit satt under hög press för att sänka de stigande vårdkostnaderna och öka produktiviteten. Med ursprung i den privata sektorn introducerades i slutet av 80-talet nya organisationsidéer, New Public Management, som strävar efter att ta till vara på ekonomiska värden. Vissa forskare har sedan dess oroat sig för att detta underminerar de normer som tidigare dominerat offentliga sektorn. Lennart Lundquist hävdar att det gått så långt att dessa värden influerat politiker och tjänstemän till den grad att det hotar demokratin.Denna uppsats fokuserar på hur Beställar-utförarmodellen och Kontraktering till privata vårdproducenter har påverkat demokratiska värden såsom ansvarsutkrävande, insyn och politiskt styrning. Med Lundquists teori i ryggen har vi genomfört en fallstudie av ett sjukvårdsdistrikt i Region Skåne som har lång erfarenhet av arbete med privata vårdproducenter.

Studien syftar till att öka förståelsen för hur konsulttjänster i en starkt växande bransch marknadsförs och kommuniceras för att minska osäkerheten i samband med Kontraktering och på längre sikt även leda till stabila kundrelationer. För att inhämta djupare information om hur konsulttjänster marknadsförs har vi valt att använda oss av ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudieansats i form av små-N-studier. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med respondenter från nio designbyråer. Med hjälp av relevanta teorier för kunskapsintensiva företag och marknadsföring av tjänster har vi utvecklat en modell som utgör uppsatsens teoretiska referensram. Denna har sedan använts för att belysa och förklara den insamlade empirin och legat till grund för vår analys och vårt resultat.

Syftet med uppsatsen är att analysera ett tredjepartslogistiskt samarbete mellan en vinimportör och dennes distributör utifrån importörens perspektiv. Arbetet avser att lyfta fram vilken typ av relation som finns dem emellan. För att finna svaren till vår undersökning har frågor skapats utifrån valda teorier om partnerskap, samverkan och riskhantering. Frågorna har sedan ställts till personer som arbetar hos både vinimportören och distributören. Spontana samtal och en observation har genomförts i kontorsmiljön hos vinimportören.

I denna uppsats läggs fokus på skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen är att återge skivbolagens egna tankar och åsikter och jämföradessa med årsredovisningar från branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmänna uppfattningen hämtad från blogg- ochforuminlägg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som ärverksamma i branschen från den allra högsta nivån av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar på att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll är felaktig. Skivbolagen hjälperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krävs för att nå ut till den breda massan. Det är dock beroende påvar i karriären man befinner sig och vad artisten själv vill uppnå. För vissa kan detsåledes vara onödigt.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare år ökat i omfattning. En anledning är att projektorganiseringen utgör ett sätt att samla ett antal specialister för att få dem att samverka mot ett gemensamt mål. Utöver de interna relationer som uppstår i projekt förekommer det även involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket är speciellt vanligt i byggprojekt som karaktäriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utpräglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det här handlar om samordning över de organisatoriska gränserna. Det som denna studie behandlar är därför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig Kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Användningen av bränslen med skogligt ursprung har i Sverige ökat stadigt sedan 1980-talet. Tänkbara anledningar till ökningen är en ökad medvetenhet kring enregisystemens miljö- och klimatpåverkan samt att energipriserna stigit och gjort det lönsammare att ta ut bränslesortiment från skogen. De främsta förbrukarna av dessa bränslen är idag den svenska industrisektorn och kraft- och värmeverk. Samtidigt som denna ökning har skett så har stora förändringar gjorts inom det svenska skogsbruket vilket gått från att inom drivningen haft många människor anställda till att idag vara så gått som helt entreprenörsbaserat. Även dagens uttagssystem för skogsbränslen är entreprenörsbaserade och förädlingskedjan för skogsbränslen sköts idag av ett fristående entreprenadföretag som utför de olika processerna i kedjan. Syftet med denna studie är att kartlägga hur uttaget av skogliga bränslesortiment går till idag och hur avtalsförhållandena för de till uttaget och vidareförädlingen kopplade tjänsterna ser ut.