Detta examensarbete har fokuserat på att undersöka hur en produkt kan utvecklas för att hjälpa Kontorsarbetare på kommunhus att organisera sina papper på skrivbordet. Vilket i sin tur kan öka koncentrationen och sänka stressnivån hos de anställda. För att få en bättre inblick i den nuvarande situationen för Kontorsarbetare genomfördes intervjuer och observationer. Här upptäcktes det att många har pappershögar på skrivborden istället för att ha dem i en hylla. En undersökning av vad som erbjuds på marknaden utfördes för att se vad som finns samt vilka lösningar de produkterna har. För att utveckla koncept gjordes idégenereringar.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (Kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna Kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Kommunikation är viktigt för att människor ska kunna arbeta tillsammans. På arbetsplatsen är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, fråga om oklarheter, fördela och delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns många störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. När dessutom några av medarbetarna finns på distans, vad händer då med kommunikationen? Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt när och varför de uppstår.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. Syreupptagningsförmågan förbättras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. Män bör ha en syreupptagningsförmåga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohälsa och död i förtid. Samma värden gäller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att, genom en intervention med Kontorsarbetare, undersöka hur effektiv fysisk aktivitet är i jämförelse med en mental träningsform, Mindfulness, som stressreduceringsmetoder på upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som undersöks var: Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat upplevd stress? Hur har Mindfulness och fysisk aktivitet påverkat medveten närvaro? Hur effektiv är fysisk aktivitet i jämförelse med Mindfulness som stressreduceringsmetod?MetodStudien som genomförts var en kvantitativ cross-over undersökning där 16 Kontorsarbetare med en medelålder på 55,6 ± 4,97, år deltog. Majoriteten av deltagarna var inte regelbundet fysiskt aktiva vid interventionens start. Deltagarna delades slumpvis in i två olika grupper där den ena gruppen startade med fysisk aktivitet och den andra gruppen med Mindfulness som de utförde under tre veckor för att sedan byta aktivitet.

Alla har någon gång upplevt ensamhet men ensamheten är så mångfasetterad att den kan upplevas på flera olika sätt, både som ett lidande men också som en vilsam och behaglig känsla. Ensamheten ses som ett angeläget folkhälsoproblem men kan vara svår att upptäcka eller känna igen då det är svårt att sätta ord på. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av ensamhet. Metoden som användes var en litteraturstudie baserat på tolv artiklar vars resultat analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades tre teman: Sociala relationer och ensamhet, Sjukdom och ensamhet och Känslor i samband med ensamhet.

I avseende att minska de muskuloskeletala besvären i samband med datoranvändning har alternativa styrdon presenterats på marknaden. Kunskapen om konsekvenserna av att använda dessa styrdon är dock bristfällig. Syftet med denna studie var att mäta muskulär aktivitet samt upplevd ansträngning vid arbete med traditionell datormus och Rollermouse. Elva frivilliga Kontorsarbetare genomförde en standardiserad textredigering. Muskulär aktivitet mättes med EMG i en underarmsmuskel samt i tre skuldermuskler.

Syftet med denna studie var att undersöka hur självvalda inspelade naturljud kunde påverka upplevd stress hos kontorsarbetande stadsbor. Totalt deltog sju Kontorsarbetare. Studien bestod av två intervjuer per deltagare samt att deltagarna fick lyssna på en av två valbara ljudfiler med naturljud på arbetstid. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och dessa meningar jämfördes sedan med varandra. Deltagarna upplevde sig vara stressade vid studiens start och vid studiens avslut kände deltagarna att de introducerats till en bra stresshanteringsmetod.

The purpose of this study was to investigate the association between physical activity and perceived stress, energy and musculoskeletal disorders among office-workers and warehouse-workers and also to see if there were any differences depending on work-place and gender. The method that was used to collect data was three different validated questionnaires that measured stress and energy (the Stress-Energy questionnaire), musculoskeletal disorders (intensity and localization of pain, a Pain Drawing questionnaire with a VAS-scale) and physical activity (IPAQ ? the short version). Eighty-eight workers participated in the study. Forty-seven of them were office-workers and forty-one were warehouse-workers.

SammanfattningIntroduktion: I dagens arbetsliv och samhälle har individen blivit allt mer stillasittande och minskat mängden motion med risk för sämre kondition trots att detta är en känd riskfaktor för sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Syftet med denna studie var att studera konditionsnivån hos kontorsanställda i förhållande till BMI, kön och ålder.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie har genomförts baserad på data från hälsoundersökning där BMI, kön, ålder och konditionstal undersöktes. 100 personer deltog i studien, varav 33 kvinnor och 67 män i åldern 25-63 år.Resultat: De kontorsanställda hade en god syreupptagningsförmåga på i genomsnitt 37,3 ml/(kg x min) och låg över det rekommenderade konditionstalet 35 ml/(kg x min) för Kontorsarbetare. Kvinnorna i gruppen hade bättre konditionstal än männen. Medelålders kvinnor (41-50 år) hade något lägre konditionstal än yngre (25-40 år)och äldre kvinnor (51-63 år).

Projektet syftade till att kartlägga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i Skåne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i Skåne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 män och n=4 kvinnor) och dessa jämfördes med två andra åldersmatchade yrkesgrupper, nämligen Kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med två poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet på att poliser hade samma konditionsnivå som de andra jämförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivå motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet ställde under viss tid av arbetet högre krav på psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Uppsatsen behandlar ledarskap inom verkstadsindustrin där utgångspunkten för arbetet utgårfrån en enkätundersökning vid tre medelstora verkstadsindustrier. Syftet med uppsatsen är attjämföra chefers självbild med medarbetarnas omdömen om dennes ledarskap för att se om detfinns några skillnader och i så fall var. Bakgrunden till ämnesvalet kommer från vårt egetintresse för just ledarskapsfrågor, och just för att dessa frågor är viktiga för att en organisationskall uppnå en så hög effektivitet som möjligt med bibehållen arbetsmiljö för medarbetarna.Analysen i vår uppsats tar sin form utifrån det teoretiska forskningsfält som finns inomområdet med utgångspunkt ibland annat Blake och Moutons Grid-modell, samt McGregorsteori X och Y.För att ta reda på om det finns några skillnader chefer och medarbetare emellan har vi använtoss utav den kvalitativa forskningsmetoden, detta då de kvalitativa forskningsmetodersfrämsta avsikt är att beskriva, analysera och förstå alla slags fenomen (Malterud, 1998). Vihar utformat en enkät med fasta svarsalternativ som vi delat ut till VD:arna för företagen samt10 Kontorsarbetare och 10 verkstadsarbetare vid varje företag.När vi valt de organisationer som vi har undersökt i uppsatsen har vi använt oss av ettsubjektivturval då vi först och främst ville undersöka ledarskap inom verkstadsindustrin. Vidval av respondenter använde vi oss utav stratifierat urval.

SAMMANFATTNINGBakgrundFriskvård är något som blir allt mer etablerat inom svenska företag idag, mycket på grund av att sjukskrivningskostnaderna i företagen ökar. Människans kompetens ses alltmer idag som ett företags viktigaste resurs. Därför att Sverige idag blivit ett informationssamhälle där personalen blir allt mer stillasittande så har det blivit mer viktigt för företagen att personalen har en god hälsa och mår bra. Många får nu ingen motion via sitt arbete och måste därför aktivera sig på något externt sätt, därför har friskvården börjat växa sig allt starkare.Frågeställning?Hur värderar anställda friskvård och vad har det för effekter på stress och motivation?1.4 SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetsmotivation och stress hos den anställde påverkas av friskvård inom företag och vad det i sin tur får för effekter, dels för dom anställda och även för företagen.