Bemanningsbranschen har de senaste åren fått utstå mycket kritik för sin hantering av personalen. Detsamma gäller dock inte för Konsultbranschen, detta trots att man delar grundkonceptet; att hyra ut personal. Personalomsättningen inom bemanningsbranschen är väldigt hög vilket möjligen kan peka på att kritiken mot branschen är berättigad. Men hur hanterar bemanningsföretagen personal som alltid är ute på uppdrag och hur kommer det sig att Konsultbranschen som har samma situation ändå fått ett betydligt bättre rykte?Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur hanteringen av personal och personalomsättning inom bemanningsbranschen och Konsultbranschen ser ut samt att om det finns likheter som sträcker sig förbi grundkonceptet; att båda hyr ut personal.För att svara på detta har intervjuer genomförts med bemanningsföretaget Uniflex och konsultföretaget Crescore.

Examensarbetet behandlar kvalitetssäkring inom IT-Konsultbranschen och undersökningen är genomförd med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Kvalitetssäkring skall genomföras hos IT-konsultföretagen för att en god kvalitet skall kunna erhållas på de systemlösningar som levereras till kund. I arbetet med kvalitetssäkring ingår att upprätta en kvalitetsstrategi och en kvalitetspolicy. IT-konsultföretagen skall även följa ett kvalitetssystem och en kvalitetsorganisation skall tillsättas. Kunskap om kundernas krav och önskemål på systemen skall prioriteras och genom hela systemutvecklingsprocessen skall en återkoppling till uppställda projektplaner ske.

I denna uppsats har vi undersökt ett produktutvecklande IT-företag med rötter från Konsultbranschen. Syftet med uppsatsen var att se hur ett produktutvecklande IT-företag skiljer sig från ett konsultföretag. Vi har även undersökt hur det produktutvecklande företagets rötter från Konsultbranschen påverkar arbetet med produktutvecklingen. Vi undersökte detta genom att på ett IT-företag göra en kvalitativ studie som främst bestod av intervjuer. Med hjälp av teorier har vi undersökt företaget inom fyra olika områden: företagets systemutvecklingsarbete, skillnader mellan tjänster och produkter, organisationens utveckling och företagets interorganisatoriska nätverk.

Problemområdet som uppsatsen belyser är sambandet mellan organisationstillhörighet och autonom motivation inom IT-Konsultbranschen. Forskning om dessa områden har tidigare utförts främst var för sig, men har på senare år kopplats mer och mer samman. Dessutom har undersökningarna inom Konsultbranschen enbart gjorts på bemanningsföretag. Utifrån sambandet och i förhållande till nuvarande teorier tas tre hypoteser fram och prövas. Metoden som använts i undersökningen är en enkätundersökning bestående av frågor angående organisationstillhörighet och motivation.

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-Konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten.

Den här magisteruppsatsen behandlar mänskliga processer i Konsultbranschen inom affärsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen påverkar arbetsmiljön i Konsultbranschen. Syftet med undersökningen är att på nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhållandena som påverkar konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. Därför baserar sig undersökningen på en Grundad Teori-ansats och byggs upp på en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affärsutvecklingsbranschen.

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom Konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i Konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag.

Problembakgrund: Många av de ekonomistyrningsmodeller som sedan länge är etableradeinom näringslivet är baserade på olika former av industri- och tillverkningsverksamhet. Olikatyper av påverkansfaktorer har lett till framväxten av mer kunskapsorienterade organisationeroch vi har valt att undersöka hur ekonomistyrningen har anpassats till dessa nyaförutsättningar.Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att öka kunskapen och förståelsenför ekonomistyrning i kunskapsorienterad verksamhet. Vår avsikt är att göra detta genom attidentifiera de viktigaste nyckelfaktorerna för ekonomistyrningen i dylik verksamhet. Dessanyckelfaktorer bör vara giltiga i dagsläget och beakta yttre, inre och beteendevetenskapligapåverkansfaktorer.Avgränsningar: Vi har valt att endast studera en bransch (IT-Konsultbranschen) och deintervjuer som gjorts har avgränsats till tre olika nivåer på de undersökta företagen.Ytterligare en avgränsning är att uppsatsen endast behandlar de förutsättningar som gäller försvenska organisationer och deras ekonomistyrning.Metod: 13 st djupintervjuer med personer från företag inom IT-Konsultbranschen hargenomförts. Merparten av intervjuerna var personliga och resterande var telefonintervjuer.Dessutom gjordes inledningsvis två intervjuer med sakkunniga inomekonomistyrningsområdet för att få uppslag på relevant teori och anknytning till pågåendeforskning.Resultat, slutsatser: Sex delområden med olika nyckelfaktorer för ekonomistyrning inomkunskapsorienterad verksamhet har identifierats: lönsamhet, humankapital, kundfokus,framtidsorienterad ekonomistyrning, projektstyrning och koppling till mål & strategi.

Syfte: Syftet är att identifiera kulturstyrande aspekter hos ett snabbväxande företag samt ledningens sätt att arbeta med dessa. Delsyftet är att undersöka hur arbetet med kulturstyrningen påverkats av företagets kraftiga tillväxt. Metod: Uppsatsen metodologiska genomförande bestod av en kvalitativ fallstudie på ett konsultföretag inom IT och ITS. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer, observationer samt dokumentation.Slutsats: Resultatet från studien har visat att fallföretaget inte haft någon uttalad kulturstyrning. På grund av företagets affärsmodell utför ledningen däremot handlingar som påverkar kulturen vilket därmed är ett tydligt inslag av kulturstyrning. Selektiv rekrytering, ledordens inverkan på arbetet, självständigt arbete samt arbetet med att förbättra gemenskapen är aspekter vi identifierat..

Nyföretagande är viktigt eftersom det påverkar sysselsättningen och tillväxten i Sverige positivt. I och med att nyföretagandet har minskat de senaste åren anser vi att nyföretagande är ett aktuellt och intressant ämne. Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för viktiga faktorer som kan påverka nyföretagande i Sverige och förklara hur och varför de kan påverka nyföretagandet. Studien har utförts i form av personliga intervjuer med tre företagare inom Konsultbranschen i Luleå. Analysen baserar sig på intervjuerna med de berörda företagarna samt på referensramen.

Denna uppsats behandlar konflikter i Konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Den 1/1 2006 infördes en ny aktiebolagslag som innehåller nya regler angående bolagens vinstutdelningar. Reglerna har blivit mindre bundna vid specifika belopp i årsredovisningen, istället har bolagen fått mer frihet att bestämma och motivera sin utdelning själva. Med hjälp av årsredovisningar undersöks om lagändringen har haft någon effekt på bolagens utdelningsnivå. Urvalet av bolag hämtas från Konsultbranschen och tillverkningsindustrin. Ett antal variabler från deras årsredovisningar testas med statistiska metoder för att kunna hitta en förändring av utdelningsnivåerna och hänföra denna till lagändringen.

I samband med en accelererande förändringstakt på marknaden, ändrade krav frånkunder och aktieägare samt en mer omfattande global konkurrens har företag identifierat behov av att i allt större utsträckning effektivisera verksamheten och bli mer flexibla, för att på längre sikt öka sitt värde. Därför tillhandahåller Konsultbranschen sedan ett par år tillbaka tjänsten Transformational Outsourcing. TO innebär att en aktivitet överflyttas från kund till konsultföretag vilka tillsammans förändrar och förbättrar aktiviteten på ett sådant sätt att en betydande effektivisering, flexibilitet och värdeökning uppnås. Vårt primära syfte är att redogöra för vad som karaktäriserar Transformational Outsourcing genom att se på hur tjänsten skiljer sig ifrån outsourcing. Vi vill även ta reda på var i Gill & Whittles livscykeln som TO befinner sig för att försöka utröna hur TOs framtid kommer att te sig.

Världen har ?krympt? i takt med globaliseringen och länders handel har integrerats alltmer.Trots detta finns det idag fortfarande stora skillnader mellan exempelvis Sverige och Frankrike. Den här studien kommer att undersöka hur tidigare erfarenheter påverkar företags internationaliseringsprocess. Uppsatsen skrivs på uppdrag av ett franskt företag som bedriver sin verksamhet i Konsultbranschen där de hjälper andra företag att bli mer kostnadseffektiva.Som modell till undersökningen används teorier om företags internationalisering samt om lärande i organisationer. Metoden som används är att i en fallstudie granska detta konsultföretag, genom att samla in data via intervjuer, telefonintervjuer samt sekundär data.

Under de senaste två decennierna har olika modeller och metodologier influerat internredovisningen i riktning mot att ta hänsyn till fler faktorer än rent finansiella. Nyckeltal hämtade ur verksamhetens olika områden ska väljas på ett sådant sätt att de tydligt återspeglar huruvida företaget lyckas med sin strategi. Dessa tongångar har inte fått fullt gehör bland de fyra företag som undersöks i denna studie. De undersökta företagen, Ångpanneföreningen, Capgemini, HiQ och Mogul, verkar helt eller delvis i IT-Konsultbranschen, och kan alltså klassificeras som kunskapsintensiva. Detta gör dem till goda kandidater för modernare redovisningskoncept, eftersom de inte verkar i en traditionell bransch där tillverkning och logistik dominerar internredovisningen.