Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och observationer av Konstruktionsmaterial på förskolan har jag fått svar på mina frågeställningar. Mina frågeställningar handlar om vilka material förskolan har till tredimensionell konstruktionslek inomhus och om det arbetas medvetet med tredimensionell konstruktionslek. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för tredimensionell konstruktionslek på förskolan.Rapporten visar att tillgången till Konstruktionsmaterial på förskolorna inte är särskilt varierad och inte tillräckligt stor. Enligt svaren på intervjuerna är den största orsaken bristen på tid för pedagogerna att vara delaktig i konstruktionsleken. Det saknades även tid att hålla ordning på Konstruktionsmaterialet.

The aim of this study was to investigate and compare the availability of construction materials affect children's constructions and play. Observations were made when the children were allowed to play and build with very little and much of the material play-doh dough in preschool. The study is aimed at children aged 3 ? 5 years. Interviews were also conducted with educators in departments where the children spent time to give support to this study.The result shows that the children create as many designs of any material amount.

Användandet av trä som Konstruktionsmaterial i Sverige är inom vissa områden relativt liten. Byggande av vägbroar och flervåningshus och är områden där trä används i förhållandevis liten utsträckning. Denna del domineras i hög grad av stål och betong, till viss del kan detta förklaras med att träindustrin i Sverige under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn. Vägverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda på varför det byggs så få träbroar för vägtrafik i Sverige. Målet med examensarbetet är att visa vilka hinder/osäkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid användandet av trä som Konstruktionsmaterial samt att ge förslag på åtgärder som kan öka användningen av trä som Konstruktionsmaterial vid brobyggande.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Den svenska byggindustrin är en traditionsbunden sektor där flervåningshus med stomme i trä är en relativt ny företeelse. Sedan 1994 då nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trä med fler än två våningar, utvecklats till en väl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervåningshus i trä har vuxit har även efterfrågan på kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer är en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska beräkningar i byggen och konstruktion av bärande element. Det har uppmärksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trä än om de två andra dominerande materialen på marknaden, stål och betong.

Dagens byggbransch präglas till stor del av den utveckling som syftar till att minska användandet av miljöfarliga material till förmån för miljövänligare alternativ. Trä är ett starkt Konstruktionsmaterial med låg egenvikt. Genom att använda limträ har möjligheter till större spännvidder och kraftfullare konstruktioner uppnåtts. För att ytterligare öka möjligheterna för trä som Konstruktionsmaterial har förstärkning blivit ett viktigt forskningsområde. Tester med bland annat glasfiber som förstärkningsmaterial har visat goda resultat.

Sandwichväggar med ett bärande skikt dimensioneras vanligen så att enbart innerskalet bidrar till bärförmågan, medan klimatskärmen (isolering, armeringsstege och ytterskalet) statiskt sett uteslutande betraktas som en last. I denna uppsats undersöks möjligheten att utnyttja klimatskärmens förstyvande effekt på innerskalet vid dimensioneringen av bärförmågan. Arbetet har delvis genomförts medelst en litteraturstudie som har undersökt material som behandlar sandwichväggar och inbegrep även en kunskapsfördjupning inom betongens egenskaper som Konstruktionsmaterial. En beräkning av exempelväggens bärförmåga utförs initialt utan klimatskärmens förstyvande effekter som därefter genomförts separat. Resultaten för ett antal väggvariationer redovisas i form av diagram och analyseras. Beräkningen ger relativt små förstyvningstillskott samtidigt som litteraturstudien visar att utnyttjandet av förstyvningen ökar risken för sprickor i fasadskivan. Således dras slutsatsen att det ej är rekommendabelt att försöka utnyttja eventuella tillskott..

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och Konstruktionsmaterial.

Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som Konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som Konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som Konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och Konstruktionsmaterial.

Det ställs allt högre krav på barnvagnar nu för tiden då konkurrensen har ökat, en avgörande egenskap för konkurrenskraften är vikten på barnvagnen. Traditionellt stål byts på vissa chassier ut mot aluminium vilket medför en lägre vikt men till ett högre pris. Detta examensarbete undersöker potentialen hos polymerkompositer som Konstruktionsmaterial, främst kolfiberkompositer, vars fördelar är en hög hållfasthet kombinerat med en mycket låg densitet. Undersökningen utförs på fyra valda detaljer från chassiet, två tvärstag, bottenplattan och fälgen. I examensarbetet redovisas en sammanfattning av den litteraturstudie som utförts om fiberkompositer, dess egenskaper och tillverkningsmetoder.

Enligt Sveriges miljökvalitetsmål och god byggd miljö måste alla byggnaders energianvändning sänkas med 50 % till år 2050. Därför behöver många byggnader speciellt de byggnader som är byggda under miljonprogrammet renoveras och energieffektiviseras. Vilket i detta arbete kommer en byggnad avsedd för gymnastik som finns i Sörbyskolan i Gävle att energieffektiviseras. Denna skola är nästan 50 år gammal och är i behov av renovering för att kunna stå kvar i cirka 50 år till. I detta examensarbete kommer det undersökas om det är lönsamt att renovera denna byggnad genom att sänka kostnader för uppvärmning av utrymmen och tappvarmvatten.

Avfall i stort har fått en annan innebörd i dag jämfört med tidigare decennier i och med att det nu går att återanvända, återvinna och utvinna energi ur det. Gips är ett avfall som förekommer som brandskydd i stor omfattning och förut gick majoriteten på deponi. Nya alternativ har dykt upp det är dock fortfarande mycket som går på deponi och det medför miljöproblem, främst i form av läckage av svavel.Syftet med studien var att genom telefonintervjuer se hur hanteringen av gipsavfall uppfattas av aktörer inom byggbranschen, hantering och transport av avfall och olika återvinningscentraler. Men även att se vilka miljörisker de olika aktörerna anser att gipsavfall kan leda till. De aktörer som intervjuades var inom området bygg; NCC, inom området hantering och transport av avfall; Sita och Ragn-Sells, inom området återvinningscentraler; en återvinningscentral från Uppsala och en från Malmö.Slutsatsen blev att aktörerna först och främst försöker återvinna gipset, går inte det är det deponering som är det sätt varpå gipsavfall hanteras.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande Konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas.

Fårön ligger strax norr om Piteå centrum och nyttjas för fritidsboende, permanent boende och som ett ströv- och naturområde. Idag förbinds ön till fastlandet över det 140 meter breda sundet av en lång bank och en cirka 10 meter lång betongbro. Den långa banken hindrar vattenströmningen i sundet och bidrar till en ökad uppgrundning. Bron är så smal att inga fordon kan mötas och även cyklister och gångtrafikanter upplever det besvärligt med mötande trafik på bron. Syftet med detta examensarbete har varit att för tre broalternativ undersöka vattenföringen i sundet, broarnas arkitektur, konstruktionslösningar och ekonomi och sedan utifrån dessa fyra parametrarna bedöma vilket utan broalternativen som är bäst lämpat att bygga.