Cargotec Sweden AB i Hudiksvall konstruerar och producerar lyftkranar för skogsindustrin samt styckegodshantering och specialbyggda kranar för olika ändamål. Konstruktionsavdelningen jobbar kontinuerligt med att vidareutveckla befintliga kranmodeller. Produktionsanläggningen är den största för lastbilskranar inom koncernen. Kranarna tillverkas till största del i stål av olika hållfasthet. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka av de icke lyftande delarna hos Cargotecs styckegodskranar HIAB av modellerna 211 till 288 som kan tjäna mest på att konstrueras i ett alternativt material. Då andra material används måste alternativa tillverkningsmetoder och omkonstruering vara en del av arbetet, detta för att vara säker på att produkten går att förverkliga.  För att ta reda på vilka detaljer som var lämpliga att vidareutveckla utfördes en förundersökning där olika detaljer som kunde vara lämpliga att konstruera i annat material utvärderades. Utifrån förundersökningen framkom två detaljer, ramen till elektronik- och hydraulikstyrning samt bussningar till utskjutskolvarna.

En fungerande infrastruktur är viktig för Sverige där brokonstruktionerna innehar en viktig roll då landets naturlandskap är fyllt av hinder som man måste ta sig över för att komma fram. Broar dimensioneras vanligtvis för en livslängd på 120 år och för att de ska uppfylla funktionen under denna tid i trafiken krävs stor kunskap om hur de ska konstrueras. Forskning kring betongkonstruktioners beständighet har under de senaste decennierna fått en allt större betydelse. Anledningen till detta är att en del av de äldre betongkonstruktionerna visat tecken på tidig och omfattande nedbrytning. Vilket, i vissa fall orsakas av dålig kvalitet vid utförandet men till största del av miljöpåfrestningen under driften så som exempelvis vägsalt och tyngre transporter.

Banverket Norra Banregionen har på senare tid uppmärksammat ett växande problem med finjordsförorenad makadamballast, så kallade finjordsfläckar, utmed flertalet bandelar. Finjordsfläckar i överballasten är ett problem eftersom de bland annat misstänks kunna orsaka oroliga spårlägen med kontinuerliga spårjusteringar, lokala fartnedsättningar och eventuella urspårningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsfläckar i järnvägens överballast. I arbetet skulle även ett underlag tas fram med förslag till möjliga åtgärder att undvika problemen med finjordsfläckar.

Under det senaste decenniet har en skärpning av svensk deponeringslagstiftning skett. En konsekvens av den strängare lagstiftningen är att flertalet av dagens deponier ej uppfyller de krav som ställs och därmed måste de stängas ner. Detta har medfört att behovet av material för sluttäckning av deponier har ökat. Ett potentiellt sätt att tillgodose materielbehovet och samtidigt bespara naturresurser är att återanvända restprodukter. En restprodukt som potentiellt kan användas som Konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier är bottenaska och en tänkbar applikation är som dräneringsskikt.

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

Användandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan många år tillbaka och har under det senaste årtiondet även använts som bärande konstruktionselement. Materialets främsta egenskap är att det är transparent och därmed släpper igenom ljus. Detta gör också att ett utökat användningsområde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns ännu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bärande glaselement ska gå till, men det pågår arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.Några av glasets egenskaper är att det är ett beständigt material som kan motstå fukt och andra typer av angrepp, det är också ett känsligt material för temperaturförändringar.

I examensarbetet har mekaniska och biogeokemiska egenskaper karaktäriserats på en mekaniskt upparbetad deponirest från Ragn-Sells Avfallsbehandling AB, Högbytorp. Mekanisk upparbetning innebär att färskt och utgrävt hushålls- och industriavfall genomgår krossning följt av utsortering av metall samt utsortering av brännbart material genom siktning. Deponiresten ska efter upparbetning deponeras. Syftet med upparbetningen är att minska innehållet av organiskt och brännbart material, minska deponeringsvolym, utvinna återvinningsbara material samt regenerera deponeringsyta. Den upparbetade deponiresten som karaktäriserades var < 18 mm och provneddelades med hjälp av strängmetoden och spaltdelningsapparat.

På uppdrag av Vätterbygdens Rehabcenter och Högskolan i Skövde har en konceptuell design tagits framför ett elverk som drivs av kroppsenergi och är avsett för bruk i fältmässig miljö. Ett koncept har genererats,valts och utvecklats, varpå dimensionerande beräkningar och materialval för vitala detaljer harskett. Som hjälpmedel för dessa beräkningar har CAD-mjukvaran Pro/Engineer Wildfire 5.0 och dessapplikation Mechanica Structure använts. Andra verktyg har varit användarstudie, framtagande av målspecifikationer,Black Box, morfologisk tabell, Pughs konceptvalsmatris och viktad konceptvalsmatris.Elverket är tänkt att användas i samband med biståndsinsatser i katastrofområden där kontakten medelnätet är bruten och fossila bränslen ej finns att tillgå. I sådana situationer kan elverket vara ett gottkomplement till solceller och små vindkraftverk då elektricitetsgenereringen annars blir beroende avgoda sol- och vindförhållanden.Elverkets funktionsprincip liknar den hos träningsredskapet roddmaskin.