Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en Konsert kan bli en större upplevelse om man tillsätter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough på en scen. Hon vill se hur scenuttrycket växer och får mer substans när det utmanas till att vara mer storslaget. Några av frågorna som hjälpte henne att starta sin resa är: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför är det viktigt för mig att göra en Konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag på i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gång?.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika Konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en Konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter Konserten? Hur känner jag nu, en tid efter Konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av Konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika Konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje Konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en Konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur olika musiker inom den klassiska musiken tänker när de planerar en Konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jämfört deras svar. Frågorna behandlar tre delämnen: Repertoarval, programuppläggning och Konsertpresentation. Alla musiker är inriktade på den västerländska konstmusiken. Konserten de planerade är en kammarmusikKonsert.

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en Konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på Konserter. Dessutom har ett flertal Konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på Konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av Konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög.

Syftet med uppsatsen är att som flöjtist utveckla och undersöka det musikaliska, mentala och sceniska arbetet inför och i samband med 2 Konserter och en provspelning. Jag har spelat in de tre tillfällena och sedan jämfört min egen upplevelse av Konserten med ljudinspelningen. Utifrån detta har jag sedan utvärderat och hittat vägar att arbeta inför och under en Konsert och andra typer av liknande uppspelningssituationer. Målet med arbetet har varit att hitta strategier och verktyg för att hantera olika typer av spelsituationer som är användbara för både mig själv och andra musiker. Resultatet jag kom fram till genom arbetet var att god förberedelse av både det musikaliska materialet och de praktiska delarna inför en Konsert är till stor del det som påverkar slutresultatet i positiv riktning..

Projektet ga?r ut pa? att go?ra en Konsert med Whitney Houstons la?tar. Konserten go?rs i samarbete med tva? andra sa?ngerskor, och ett band pa? fyra personer. Musiken arrangeras av oss sa?ngerskor, och hela Konserten utformas som en helhet, med inslag av a capellasa?ng, medleyn och koreografi.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika Konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en Konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter Konserten? Hur känner jag nu, en tid efter Konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av Konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika Konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje Konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en Konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Vid studioinspelning av pop- och rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det går att klippa i spåren, skapa loopar, lägga på instrumentspår i efterhand, lägga på effekter och mycket mer. Ett låtarrangemang kan lika gärna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik när musiken sedan ska framföras på Konsert. Vad gör man till exempel när en låt spelats in med åtta pålagda gitarrspår i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist när den sedan ska framföras vid Konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översättningsprocessen? när studioinspelad musik arrangeras för liveKonsert.

Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat ämne i Uppsala där kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fått en mer rättvisande bild av intäkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gått igenom. Att det fanns frågetecken kring kalkylerna bekräftades av en kort genomgång av dem, då det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta är syftet att svara på frågorna på vilket sätt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfälligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som använts för att svara på frågorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen är att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfälligt på flera punkter och att detta kan ha påverkats av flera faktorer såsom personliga intressen och förväntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas på ofullständiga grunder..

I denna uppsats har vi studerat hur Uppsala Konsert och Kongress nyckelintressenter avspeglas i deras styrsystem och vad detta får för konsekvenser på företagets prestation.  Bakgrunden till denna studie ligger i de två dominerande synsätten på hur företag ska förhålla sig till sin omvärld gällande den strategiska styrningen, där frågan om intressenter står i centrum. Det handlar om den traditionella, ägarorienterade eller den relativt nya, intressentorienterade styrningen. Till skillnad från företag som anammar en ägarorienterad styrning står de intressentorienterade företagen inför en speciell utmaning, nämligen att balansera styrsystemen så att nyckelintressenternas intressen tillgodoses jämbördigt. Uppsala Konsert och Kongress strategiska styrning karaktäriseras som intressentorienterad och för att undersöka hur nyckelintressenterna och deras intressen avspeglas inom företagets styrning har vi utgått från R. Edwards intressentteori kopplat till begreppen styrsystem och organisationsmål.

Jag ser mig prima?rt som artist och la?tskrivare. Det ha?r projektet pa?bo?rjades i en o?nskan att uto?ka, fo?rba?ttra och fokusera mitt musikaliska material och mitt artisteri. Jag tog avstamp i na?gra musikaliska influenser fra?n Mellano?stern och Sydo?steuropa och la?t de fa?rga mig i skrivandet av sju nya la?tar.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Denna uppsats syftar till att få insikt i hur några högskolestuderande på klassisk gitarr och klassiskt piano som spelar solo upplever en Konsertsituation. Huvudfrågorna har varit: Vad känner de? Har de några problem/svårigheter och i så fall hur beskriver de upplevelsen av detta? Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fem musikhögskolestudenter. Resultatet visar på att samtliga informanter upplever att de delvis påverkas negativt av nervositet i samband med en Konsert. Nervositeten yttrar sig bland annat genom "fjärilar i magen", svettningar och negativa tankar innan Konserten som handlar om att man inte är tillräckligt förberedd, att det kommer gå dåligt och att man skall spela fel.

Syftet med den här uppsatsen är att jag vill dokumentera min kreativa process från första gången jag börja skriva nytt material, till att för första gången framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) Konsert. Huvudfråga: hur fungerar min kreativa process och hur förhåller jag mig till den? Jag har använt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt år. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mått av disciplin och rutiner och försöka hålla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt våga vara öppen och driva processen framåt även om jag inte riktigt vet vad slutmålet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har också under arbetet med denna uppsats förändrats. Från att vara något abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella människor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gåva till en uppfattning om att kreativitet är en egenskap vi alla har som med rätt förutsättningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Detta är en konstnärlig uppsats som är fokuserad på utveckling av mitt musikaliska språk. Mitt syfte är att undersöka användningsområden för de begränsat transponerbara modus som tecknades ner av den franska kompositören Olivier Messiaen. Detta är mina frågeställningar:Hur kan jag hitta metoder för att utforska Messiaens begränsat transponerbara modus?Hur kan jag applicera resultaten av utforskandet i mina improvisationer och i mitt komponerande?Jag har utifrån mitt eget undersökande av Messiaens modus arbetat fram ackordsserier som jag sedan utvecklat till modeller att använda i komposition och improvisation. Jag har även undersökt hur Messiaens modus, och därmed också de ackordsserier jag tagit fram, relaterar till mer ordinära tonaliteter.Resultatet är bland annat kompositioner som jag på ett eller annat sätt grundar på Messiaens modus.