Syftet med undersökningen är att få en bättre förståelse för hur fyra organisationerskriskommunikation kan se ut med dagens kommunikationsteknologi. Kommunikationsteknologidefineras i undersökningen som sociala medier, mer specifikt Facebook. För att uppnåundersökningens syfte har fyra organisationers Facebook feed under pågående kriser undersöktgenom att analyser hur de väljer att hantera information både från sig själva och från sinaintressenter. De fyra organisationer som har undersökts är Karlstad kommun, Halmstad kommun,SJ AB och Värmlandstrafik. Två frågor har ställts för att uppnå syftet:1.

Problem: Under senare år har mer organiska idéer präglat det strategiteoretiska tänkandet. En ansats till att dels vidareutveckla de organiska tankegångarna och dels sammanföra rådande strategiparadigm till en enhetlig modell har gjorts av Farjoun (2002). Modellen som blev resultatet kallas OESP-paradigmet och bär med sig likheter med vad som kallas ett komplext adaptivt system. Men genom att anta OESP-paradigmet som ett komplext adaptivt system följer också vissa implikationer. Dessa konsekvenser förklaras med hjälp av delar från Komplexitetsteorin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Under de senaste åren har socialstyrelsen genomfört många omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvården. Syftet med uppsatsen är att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrån, implementering och omorganisering på behandlingshem. Vår frågeställning är sålunda: Hur påverkas personalens upplevelser av ledning uppifrån, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer påverkar personalens arbete med klienterna? För att få svar på vår frågeställning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal från olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av är byråkrati och alienation samt Komplexitetsteorin och förändringens fyra rum som är väsentliga för vår uppsats.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other?s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews.

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, Komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.