Syfte och frågeställningar. Vårt syfte är att granska Kompetensutvecklingen i Göteborgs Stad genom att undersöka hur man jobbar med det på äldreboenden, vilka riktlinjer som finns och hur Kompetensutvecklingen följs upp..

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, två områden som vårdinrättningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att få klarhet i om upplevelsen av Kompetensutvecklingen hade förändrats och i så fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehållsanalys användes för att klargöra resultatet och vad som underlättat Kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stärkte Kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att växa in i yrkesrollen.

Den här uppsatsen behandlar Kompetensutvecklingen på träningsföretaget SATS. Syftet är att undersöka synen på Kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anställda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anställda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för Kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks är vilka kompetenser som är viktiga inom SATS, hur synen på kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning från 2009 skiljer sig åt gällande kompetensutveckling mellan två center i Stockholm. Jag tillämpar en kvalitativ metod med åtta intervjupersoner, fyra på respektive center. Uppsatsen visar att synen på kompetensutveckling till stor del överensstämmer mellan intervjupersonerna, att den både sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket även är i linje med SATS syn.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett på Kompetensutvecklingen ur två perspektiv. Dessa perspektiv är företagens omgivning och dess strategier. Beroende på hur företagets struktur är formad skapas större eller mindre förutsättningar för den individuella Kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör påverkas i olika stor utsträckning av företagets strategier och omgivning.

Det blir allt viktigare för organisationer att utveckla rätt kompetens bland de anställda i framtiden för att kunna behålla och förbättra konkurrenskraften. Kompetensen ska skapa framtidens konkurrensfördelar, som är betydligt mer svårkopierade än produkter och processer. I många fall använder organisationer kompetensutveckling som en ostyrd aktivitet som endast sätts in som ett svar på problem som redan har uppstått. Genom att planera kompetensutveckling på lång sikt och se den som en strategisk faktor för framgång kommer många organisationers överlevnad att vara säkrad. För att organisationerna ska få de önskade effekterna av genomförd kompetensutveckling är det viktigt att den är kopplad till organisationens mål.

Idag investerar företag mycket i kompetensutveckling eftersom det anses viktigt för att hantera den föränderliga omvärlden. Syftet är att undersöka Kompetensutvecklingens konsekvenser på Ericsson Test Environment. Den grundläggande frågeställningen är om kompetenser tillvaratas, i bemärkelse att de anställda får förändrade arbetsuppgifter, och om företaget tjänar på Kompetensutvecklingen, i bemärkelse att det leder till arbetstrivsel. Detta har undersökts genom en enkätundersökning till alla anställda. Korrelationsberäkningar utfördes samt regressionsanalyser för att studera hur mycket faktorerna som antogs påverka predicerade dessa konsekvenser.

Trots skillnaderna mellan organisationernas produkt/tjänsteutbud och organisationernas krav på kompetens har det visat sig att de kan möta krav och förutsättningar som ställs på verksamheterna. Kompetensutveckling sker mest på Besam och Revisionsbyrå X. Utbildningarna inom samtliga fallorganisationer sker både internt och externt med varierande synpunkter för planering av Kompetensutvecklingen och med varierande uppföljningsmetoder. Samtliga fallorganisationer erbjuder kundanpassande produkter/tjänster där möjligheten ges kunder/vårdtagare att påverka Kompetensutvecklingen. Fallorganisationer anses utnyttja de anställdas kunskaper och försöker att överföra denna kunskap till övriga anställda..

Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för Kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen. Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte. Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för Kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet..

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under Kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om Kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva Kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella Kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

SammanfattningEnligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och Kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på Kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i Kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur synsätt och arbetssätt kring matematik i förskolan förhåller sig i en kommun där det medvetet har satsats på kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebär för lärarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser på Kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har besvarats av lärare som deltagit i Kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med några av dessa samt med en rektor.Resultatet visar på att lärarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebär att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som är meningsfulla för barnen.

Syftet med uppsatsen är att generellt beskriva och förklara hur kopplingen mellan intentionen med samt uppföljningen av kompetensutveckling förhåller sig i det studerade kunskapsintensiva företaget. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på en kvantitativ del och en kvalitativ. Den kvantitativa består av en enkätundersökning genomförd på fallföretagets anställda och den kvalitativa delen grundar sig på fem intervjuer med chefer på olika nivåer inom företaget. Arbetssättet har präglats av både en induktiv och en deduktiv ansats. Syftet med Kompetensutvecklingen i fallföretaget identifierade vi som präglat av kortsiktigt tänkande, snarare än en klar strategisk koppling.

Denna studie behandlar gymnasielärares kompetensutveckling i Luleå Kommun. Syftet är att beskriva, analysera och förstå gymnasielärares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen påverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har åtta gymnasielärare och två rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgångspunkt i hermeneutiken.