Försvarsmakten befinner sig i en föränderlig process där nya uppgifter ställer nya krav på personalförsörjningen. Tanken är att på ett strukturerat sätt, i ljuset av de nya uppgifterna och behovet därefter, utarbeta en långsiktig plan för hanteringen av Försvarsmaktens personal och dess kompetenser för att kunna matcha morgondagens krav. Studien syftar till att identifiera vilka krav på ett Kompetenshanteringssystem som den nya personalförsörjningsstrategin inom Försvarsmakten ställer. Den teoretiska referensramen är tudelad, bestående av kompetensdefinition samt fyra principer för designandet av ett Kompetenshanteringssystem. Genom framförallt intervjuer med personer vilka representerar ett brett spektra inom Försvarsmaktens personalorganisation har tre kravområden identifierats: Individens roll och ansvar, Tillgänglighet samt Centraliserad HR-organisation. Vår summering av kraven är att systemet skall vara tillgängligt för individen och flexibelt inför morgondagens förändringar..

I denna studie har vi försökt förstå vad ett Kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett Kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

In recent years, Information Technology (IT) has gained more importance in workinglife. More and more organisations has shown an interest about how technology can beused to manage the competence of the employees, and how IT can contribute to thedevelopment of the organisation. In order to achieve this, there is a need for suitabletools to support this process. Even though the implementation of competencemanagement systems (CMS) is a highly up to date question for many organisations,there is a lack of scientific reserach concering this area. This study will contribute tothe research area by examining how CMS is used by employees in daily working life.The manager and the employees in a healthcare organisation in Sweden were observedduring appraisals in order to observe how they used the CMS to evaluate competence.The appraisals were considered a suitable place for studing CMS in use within anorganisation.By using theoretical perspecitves such as the Sociomateriality and Situated Learning,the study can contribute to the knowledge of the entanglement between technologyand working practice.

Uppsatsen undersöker morgondagens kompetens i Kompetenshanteringssystem hos kunskapsorganisationer utifrån två frågeställningar Varför ska ett kunskaps?företag ta hänsyn till morgondagens kompetens i Kompetenshanteringssystemet samt hur kan Kompetenshanteringssystemet utvecklas ör att hantera indikationer på morgondagens kompetens. Kompetensbegreppet har förändrats från att vara knutet till specifika arbetsuppgifter till att fokusera på den kompetens som bhövs och används för att utföra en viss arbetsuppgift. Tidigare forskning talar om två olika kompetensdimensioner, den organisatoriska och den individuella. Den kunskapsorienterade organisationen utmärks av att den är föränderlig och hela tiden anpassar sig efter sin omgivning. Detta ställer nya krav på kompetens?begreppet och kompetenshanteringen. Forskare har utvecklat en modell för kompetens i kunskapsorganisationer som binder samman organisatorisk och individuell kompeens med hjälp av teknologi. Samma forskare har även utvecklat fyra designprinciper för Kompetenshanteringssystem med syfte att stödja kunskapsorganisationr i deras arbete för att utveckla en bra kärnkompetens. Uppsatsen fokuserar på en av dessa designprinciper, nämligen integration av intressen. Uppsatsens empiri är hämtad från teknikkonsultföretaget Semcon AB, där det genomförts 19 halvstrukturerade intervjuer med medarbetare. Resultatet visar att kunskapsföretag ska ta hänsyn till morgondagens kompetens av flera skäl: morgondagens kompetens är en viktig del i den strategiska planeringen, synen på kompetenshantering och kompetensutveckling binds ihop genom att kompetensutvecklingen får tydligare och mer långsiktia mål, samt att organi?sationen tvingas definiera sina kompetensmål tydligare. Den andra fråge?ställningen; om hur Kompetenshanteringssystemet kan utvecklas för att hantera indikationer på morgondagens kompetens ges ett antal svar. Genom att till exem?pel implementera ytterligare ett kompetensträd, arbeta mer med nyckelord och kommentarer, styra skattningspunkter uppifrån i organisationen, implementera önskelistor och använda standardiserade fält i CV?modulen, utveckla en vidare?utvecklingsdatabas samt ge en överskådlig bild av visioner, kompetensmål och annan aktuell information. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen och vikten av att integrera både organisationens och indiidens intressen i Kompetenshanteringssystemet lyfts fram. .

Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrågor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrån behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgångspunkt i detta beskrivs också de utmaningar som uppstår vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras på en generell kartläggning av globala företags arbete med kompetensfrågor, tidigare forskning om IT- företags implementering av Kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriärplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del använt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrågor. Kunskap om personalens kompetens har främst delats genom nätverkande mellan de lokala ledarna.