Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som Kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan Kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom Kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera Kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre Kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan Kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt deltagande och engagemang krävs för att samverkan ska lyckas.

Enligt lag skall kommunala nämnder själva bedriva intern kontroll någon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta på att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en fastställd plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. Därför har vi studerat huruvida små och stora Kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi använt är datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frågeformulär.Resultatet av undersökningen är att de Kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om Kommunerna är stora eller små. Det har också visat sig att andelen stora Kommuner som har antagit en intern kontrollplan är betydligt högre jämfört med små Kommuner. I slutsatsen har vi presenterat några delförklaringar till varför stora Kommuner i större utsträckning har en internkontrollplan..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, SIS 133VT 2012 Handledare: Håkan Jansson.

Uppsatsens syfte är att redogöra för kommunal revision i tre svenska Kommuner med tyngdpunkt på gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jämföra processerna mellan dessa tre Kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ metod. Empirin består av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt biträde, från tre olika Kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Flera svenska Kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska Kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre Kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Denna studie är en fortsättning på kandidatuppsatsen Sveriges Kommuners turisthemsidor ? En studie om var Sveriges Kommuner befinner sig i webbutvecklingen i relation till web 2.0 genomförd av Johansson och Winther som är två av författarna till denna studie. Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur Sveriges Kommuner arbetar med sina turisthemsidor samt sociala medier. Denna kandidatuppsats genomfördes genom en observation samt kvalitativa intervjuer med tio av Sveriges 290 Kommuner. Resultatet visade att Kommunerna använder sina turisthemsidor och sociala medier för att nå ut till önskade målgrupper.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom Kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i Kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska Kommuner. Av den anledningen arbetar Kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika Kommuner.

Flera svenska Kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska Kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre Kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan Kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med Kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikaKommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de Kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurKommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Svenska Kommuner står inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundläggande informationssäkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsätter ett ledningssystem för informationssäkerhet, en betydande del av ledningssystemet är att upplåta en informationssäkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hållas levande genom revidering för att säkra kvaliteten inom informationssäkerhetsarbetet. Syftet med denna studie är att studera hur svenska Kommuner bedriver arbetet med att hålla informationssäkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska Kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 Kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska Kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur Skånes 33 Kommuner har implementerat de nationella målområdena för folkhälsa. Studien har genomförts som en enkätundersökning samt intervjuer med folkhälsosamordnare i ett urval av dessa Kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av målområdena primärt ligger på strukturella faktorer. Dock är målområde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det målområde som är högst prioriterat i Skåne. Kartläggningen visar att 18 av Skånes Kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Resultatet visar att 17 av Skånes Kommuner har en verksamhetsplan/folkhälsoplan, varav 14 av dessa Kommuner har en anställd folkhälsosamordnare. Större delen av dessa har även implementerat de nationella målområdena för folkhälsa i kommunens folkhälsoplan.

Studien syftar till att analysera hur tre Kommuner utformar och använder sina hälsobokslut..

Syftet med uppsatsen är att studera Kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora Kommuner lånar billigare än små Kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad Kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små Kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande Kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från Kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur Kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande Kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras Kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i Kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till Kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat.