AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett Kodschema.

AbstractFörfattare: Ronya FredrikssonTitel: ?En myndighet ? två sidor?. En kvantitativ undersökning av medias rapportering och Gävlebornas åsikter om Arbetsförmedlingen?Nivå: C-uppsats, grundnivå (kandidatexamen) 15hpHuvudområde: Medie- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta uppmärksammas i media,dock inte lika ofta med positiva budskap. Syftet med den här undersökningen varatt kartlägga vad media har skrivit om Arbetsförmedlingen under perioden 2012-2014 samt att ta reda på vad Gävles befolkning tycker om myndigheten.Metod: Metoden som har använts är en kvantitativ innehållsanalys tillsammansmed ett Kodschema.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett Kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett Kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av Kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna uppsats var att utifrån genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur främst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och två veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av Kodschema. Frekvenser av kön på brottsoffer samt brottstyp räknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Den manliga dominansen fortgår och fortgår, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell är några teoretiker som är utgångspunkt i detta examensarbete som hämtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjälp av intervjuer undersöka några manliga idrotts- och hälsalärares syn på manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i så fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som använts är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett särskilt utarbetat Kodschema för att underlätta analysen av intervjumaterialet har använts. De intervjuade lärarna visade sig vara homogena i sin syn på manlighet. Oavsett ålder och erfarenhet inom yrket så var tankar och reflektioner angående begreppet manlighet överensstämmande.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett Kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Studiens syfte är att undersöka hur några elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus på förutsättningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera års erfarenhet av båda skolformerna och deras återberättande av hela sin skolgång, med extra fokus på koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen används ett Kodschema för att tydliggöra berättelsernas gemensamma drag och individernas process för läsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lärande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men något de hade gemensamt var att arbetssättet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

The study has answered the questions to what extent people with disabilities are involved in SVT- and TV4- news reports and how people with disabilities are represented in news reports. The material is based on 140 news items.The study has demonstrated that news reports SVT and TV4 have different grades of misconceptions about disabled people. Disabled people are constantly being reinforced by negative disabling terms, the disability being of central importance for the news broadcast and they still occur in stereotypical depictions. Through the image of disabled people forms the bed-rock on which the attitudes towards, assumptions and expectations of disabled people are based on. They are fundamental to discrimination and exploitation that people with disabilities face on a daily basis, and contributes significantly to their systematic exclusion from mainstream society.

Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste åren aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna oroväckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika läroböcker för samhällskunskap 1A1 på gymnasiet och har som mål att undersöka vilken hjälp dessa böcker ger lärare och elever på gymnasiet. I den senaste läroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och är numera ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser.Genom ett Kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestämma kvantiteten av densamma genom räknandet av ord. Undersökningen är tvådelad där den andra delen analyserar innehållet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser.Slutsatsen för undersökningen är att de tre böckerna har olika styrkor och svagheter men framförallt är det språkbruket som skiljer sig åt.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka den svenska statens syn på romer ur ett utbildningsperspektiv i fem statliga utredningar som gjorts de senaste åren (2007-2012). Dessa har studerats genom att identifiera problematiken samt undersöka hur de dolda maktstrukturerna ser ut i problemformuleringarna och åtgärdsförslagen. Därtill hur språkbruket ser ut i dessa och om det går att skönja någon vi och dem-uppdelning. Granskningen av materialet samt analysen har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv genom en  innehållsanalys av ett Kodschema samt Teun A. van Dijks strukturindelingar av text.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.