Som utbildad Kock och flitig besökare på restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det är en övervägande majoritet av män som huserar i våra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda på vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju år efter avslutad gymnasieutbildning. Jag använde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor från avgångsklasserna på HR-programmet år 2000. Med detta ville jag ta reda på: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som Kock i ett restaurang-varmkök.

Inledning: Begreppet kreativitet används inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos Kockar. Forskningen visar att kreativa maträtter och produkter utvecklas när Kockar kommunicerar med personer från andra discipliner. Unga Kockar tränas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mästerKockarnas maträtter. I Kocktävlingen Årets Kock uppmuntras Kockar till kreativitet, maträtterna som de tävlande Kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mästerKockar som vill bli både överraskade och samtidigt känna igen sig.Syfte: Syftet är att belysa vad begreppet kreativitet står för inom gastronomi och matlagning, med särskild inriktning mot vad kreativitet står för som det kommer till uttryck vid bedömningen av maträtterna i Kocktävlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har använts för att öka förståelsen för eventet och Kocktävlingen Årets Kock. Tävlingsledningen har intervjuats och matbilderna från åren 2007 - 2012 på de vinnande maträtterna har analyserats.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en Kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande Kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste.

I Sverige finns en det en brist pa? Kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit Kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

I Sverige finns en det en brist pa? Kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit Kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Essän består av berättelser och fakta som berör restaurangbranschens olika yrkeskategorier och deras arbete. Den beskriver yrkeskunnande, språket på restaurang samt värdet av manualer och riktlinjer. Språket som används på restaurang belyses även i en del av arbetet..

Syftet med denna studie är att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att Kockar vilka arbetar på restaurang med stjärna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar på om detta sker av eget val eller genom tvång. 4 Kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva åsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder på att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa Kockar har en hög känsla för det egna arbetet. Att vara Kock är mer än ett yrke, det är en livsstil.

När en Kock komponerar en maträtt som skall fotograferas kommer han behöva göra en medveten estetisk bedömning innan maträtten tillagas, för att sedan analysera och förstå hur betraktaren uppfattar matfotografi.I denna litteraturstudie är syftet att undersöka hur estetiska begrepp och bildanalysmetoder tillämpas inom matfotografi.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, där fyra vetenskapliga artiklar har tillämpats för att besvara syftet.Resultatet i litteraturstudien visar att det är svårt att finna en metod att applicera på matfotografi, men om det går att skapa ett språk med flera metoder tillsammans finns det stora fördelar ur ett analytiskt perspektiv.Tillämpningen av estetiska begrepp tillsammans med bildanalyser är komplicerat och forskningen som gjorts är inte tillräcklig.

Pyodermi är en hudsjukdom hos hundar som orsakas av Staphylococcus pseudintermedius (S. pseudintermedius), tidigare benämdes den S. intermedius. Pyodermi kan ge många olika symptom såsom klåda, håravfall, rodnad, varigt och blodigt exsudat, papler, pustler, sårskorpor och nekrotiserad hud. Ofta finns det bakomliggande orsaker och sjukdomar hos hunden som tillåter stafyloKockerna att kolonisera huden. Staphylococcus pseudintermedius är en Grampositiv Kock, den är koagulas-, DNas-, katalas- och ureaspositiv och ger dubbelhemolys på blodagar. Patogenesen vid pyodermi är ännu inte helt kartlagd.

I den här uppsatsen undersöks, genom ett exempel från finkrögarbranschen, hur främjandet av företagande inom kreativa näringar i Sverige tenderar att reproducera uppdelande och ojämna könsroller. Och hur detta strider emot den politiska diskursen i Sverige idag. Samtliga tolv års nomineringar från Dagens Nyheters restaurangpris, Gulddraken, utgör tillsammans med fem intervjuer genomförda på krögare och journalister det empiriska materialet. Entreprenörskapsteori gjord ur ett genusperspektiv och Floridas teori om den kreativa klassen utgör teorin för studien. Analysen bygger på homosociala processers samverkan med diskursen kring entreprenörskap och Floridas (2006) teori om den kreativa klassen.

Denna studie fokuserar på flickors och pojkars syn på yrken ur ett kulturgeografiskt perspektiv. En enkätundersökning genomfördes på barn i årskurs 5 där de ombads att skriva vad de skulle vilja arbeta med när de blir stora samt att motivera sina yrkesval. De fick även ta ställning till tänkbara framtida arbeten utifrån en given  yrkeslista. Undersökningen utfördes i Gimo, en mindre bruksort och Uppsala, en universitetsstad. De populäraste yrkena bland barnen kan sorteras in i några större kategorier: djurrelaterade, artistrelaterade, idrottsproffs och Kock/bagare.

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lägger ner mycket tid på teoretisk lärande på gymnasie- och högskolenivå. Förr gick man mentor-lärlingsutbildningar som nästan bara gav praktisk utbildning. Idag är vi nu på väg in i en ny gymnasiereform där mentor-lärlingssituationer är på väg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet är att studera två utbildningsmodeller som finns för restaurangvärlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmästare på fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man går en utbildning eller mentor-lärlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nå de högre positionerna i ett restaurangkök är det viktigt att du gått någon form av utbildning.Diskussion: Utbildning värderas högt i dagens samhälle men i restaurangvärlden kan det anses att bara för att man har något, skrivet på papper överensstämmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som Kock i framtiden måste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

The increased media clutter requires of brand managers to be innovative and creative in their choices of marketing communications in order for brands to be salient in the minds of consumers. Recent studies emphasize incongruent marketing as a means of "standing out" from this competitive clutter and reaching existing and new potential customers. The aim of this thesis is to examine the effects of brand incongruent sponsorships (sponsorships which are incongruent with established brand associations) on consumer response to well-established brands from the perspective of high and low levels of loyalty. A quantitative survey was conducted and the results show that incongruent sponsorships improve brand attitude, brand interest and brand credibility, while not affecting ad attitude, purchase intention and word-of-mouth intention for customers of low loyalty. For highly loyal customers the findings were that brand attitude, brand interest, brand credibility, purchase intention and word-of-mouth intention remained unchanged while ad attitude decreased.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga Kockar än manliga Kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som Kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö. För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen. Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som Kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ?Att arbeta i medvind? beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ?Att arbeta i motvind? beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet.