Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång Kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade Kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra Kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en Kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

 De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet.

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp  Jacob AxdorphPeter Kock Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.  2009                                                        Antal sidor: 28 Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument. För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk. I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt.

I merparten av litteraturen för vårt valda ämne diskuteras yttre belöningar i form av ekonomisk ersättning ingående medan inre belöningar i form av till exempel erkännande och ökat ansvar bara benämns i förbifarten när det gäller motivation av de anställda. Den uppsats vi tagit del av som behandlar belöningssystem och motivationen menar att detta bör ändras då de i sin rapport fick fram att anställda värderar inre belöningar högre än yttre och ger det som förslag till vidare forskning. Vi kommer i den här uppsatsen att ytterligare undersöka detta fenomen och se ifall vi kan finna några ytterligare eller nya samband som kan vara bidrag till framtida forskning. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka personalens syn på belöningssystem samt motivation. Vidare vill vi undersöka vilka delar i belöningssystemet, det vill säga de yttre respektive inre belöningar samt individuella respektive kollektiva belöningar som har störst betydelse för personalens motivation.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå. Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten).Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (Kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola.Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som Kock och Kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som Kock och Kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Detta examensarbete handlar i allt väsentlig om attityder och strukturer i undervisningen på gymnasiets yrkesförberedande linjer med speciell fokusering på Hotell- & Restaurang- programmet. Framför allt har tonvikten i undersökningen lagts på yrkeslärarnas attityder till arbetet med matriser och olika bedömningar utifrån dessa, speciellt i relation till den nu gällande läroplanen Gy 2000 och den förestående läroplanen Gy 2011, under förutsättning av att den sistnämnda kommer att godkännas av Riksdag och Regering.Undersökningen genomfördes i enkätform med diverse frågor till 15 yrkeslärare, alla aktiva inom gymnasiets Hotell- och Restaurang ? program. Så gott som samtliga yrkeslärare hade lång erfarenhet som Kock och Kocklärare och de representerade 5 olika gymnasier. Det blev inget externt eller internt bortfall under undersökningens gång.Skolverket gav år 2000 ut ett Hotell- och Restaurangprogram med programmål, kursplaner, betygskriterier och rekommendationer (HR 2000:09). Ett av undersökningens syfte var att medels enkäten ta reda på om nämnde program idag används enligt Skolverkets intentioner. Ett annat om programmet är så utformad att det är lätt att förstå och använda och ett tredje om det finns en obligatorisk kurslitteratur att luta sig emot och om det finns behov för det.

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsätta uppdragsgivarens förväntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala värderingar för ökat lärande hos medarbetare. Centralt är ledarens praktiska görande för att underlätta lärande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förståelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som används för organisatoriskt lärande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsätta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lärande organisation. Den mest framträdande teorin är Senges teori (Senge 1990, 1994) om lärande organisation.