Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Kirunabulten - Sida 1 av 1

Drag- och skjuvtester på bergbultar

Två egentliga orsaker ligger till grund för rapporten, införandet av friktionsbultar som förstärkningsmetod i LKAB:s gruvor samt det faktum att en beredskap mot smällberg och svårare seismiska händelser idag saknas. Behoven antas dessutom öka i takt med att brytningsdjupet ökar. Rapporten beskriver två typer av tester gjorda på olika typer av bergbultar. Den ena typen av test utfördes i laboratoriemiljö under mer kontrollerade former och det andra under verkliga förhållanden i LKAB:s gruva i Kiruna. I laboratorietesterna har bultar gjutits in i betongblock och sedan utsatts för skjuv- respektive dragbelastning, för att en grundläggande förståelse för hur bultarna under sådana omständigheter beter sig jämfört med Kirunabulten.

Tidig hållfasthet för sprutbetong och cementingjuten bergbult

I takt med de ökade brytningsdjupen i LKABs underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget har även behovet av bergförstärkning, i syfte att upprätthålla säkra och tillgängliga produktionsområden, ökat. För att möta detta har LKAB tagit fram ett förstärkningssystem som bland annat innefattar fiberarmerad sprutbetong och cementingjuten modifierad Kirunabult. Dessa förstärkningselement måste härda en tid innan önskad förstärkningsfunktion uppnås. I föreliggande rapport redovisas en utredning av den tidiga hållfastheten för tidigare nämnda förstärkningselement.Vad gäller den modifierade Kirunabulten har två serier med utdragningsförsök genomförts. Den första utfördes i hårt berg i Kirunagruvan och den andra i mjuk biotitskiffer i Malmberget.

Nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i Malmberget

Syftet med denna rapport är att ge en nulägesanalys av Printzsköld malmkropp i LKAB:s gruva i Malmberget. Nulägesanalysen omfattar tillståndsbedömning av ortar, utförda omförstärkningar samt utlastningsgrader. För att upprätthålla en säker arbetsmiljö för underjordspersonalen samt göra det möjligt att uppnå den planerade produktionskapaciteten krävs att det finns en fungerande bergförstärkning. Stabilitetsproblem i Printzsköld malmkropp har från år 2000 fram till dagsläget orsakat ett förlorat tonnage på 900kton. Trots att stabilitetsproblemen funnits ett antal år så saknas fortfarande information om uppkomsten till och omfattningen av dessa.