Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Fysiskt ansträngande arbete så som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska ämnen kan leda till ökad risk för ohälsa. Brandmän har jämfört med många andra yrkesgrupper annorlunda förutsättningar i sitt arbete, förutom att bekämpa bränder rycker de ut även ut vid exempelvis vid bil- och Kemikalieolyckor samt vid djurräddning. I deras arbetsmiljö blir de utsätta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hälsorisker exempelvis genom bränder, bil- och Kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmän upplever de hälsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område präglas av tung industri och omfattas av många verksamheter som hanterar en mängd olika kemikalier, vilket även innebär ett stort antal farligt godstransporter till och från dessa anläggningar. Om det sker en olycka där kemikalier är inblandade är räddningstjänsten en av de aktörer i samhället som ska hantera denna typ av händelse. Insatspersonalen måste på ett säkert sätt kunna genomföra de åtgärder som krävs, vilket förutsätter att de har tillgång till rätt utrustning. Alla första räddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. Målet med denna rapport är att presentera ett förslag på vilken utrustning som bör finnas på första räddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom Gästrike Räddningstjänstförbunds geografiska område.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för Kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta Kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Idag finns det tusentals verksamheter i Sverige som kräver tillstånd enligt miljöbalkens 9 kap 6 § då de klassas som miljöfarlig verksamhet. Vissa av verksamheterna omfattas också av Sevesolagstiftningen vilket innebär att åtgärder ska vidtas för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga Kemikalieolyckor. Vid sidan av de legala kraven väljer många företag att certifiera verksamheten enligt ledningssystemen ISO 14001 och OHSAS 18001, vilka ställer krav på verksamheten att arbeta med miljö och arbetsmiljö på ett strukturerat sätt. De legala kraven ovan samt ledningssystemen innebär att berörda företag ska arbeta med riskinventering samt kommunikation till externa intressenter. Nynas raffinaderi Nynäshamn är en verksamhet som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken och Sevesolagen, samt innehar certifikat enligt ISO 14001 och OHSAS 18001.Syftet med det här examensarbetet var att genom en enkätundersökning studera riskperceptionen, dvs.

Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.