Syftet med denna studie är att studera svenska medelstora företag för att utröna vilka Kalkylmetoder som används samt undersöka hur väl dessa Kalkylmetoder motsvarar tre fastighetsbolags behov. Uppsatsen har genomförts med hjälp av abduktiv ansats. Inledningsvis genomfördes en kartläggningsstudie av kvantitativ karaktär. Varpå en kvalitativ fallstudie följde på tre fallföretag. Empirin utgörs av primärdata i form av en enkätundersökning samt en personlig intervju och flera telefonintervjuer, med totalt fyra personer på de tre fallföretagen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera studieobjektens investeringsprocesser med fokus på deras investeringsbeslutsprocesser, klassificering av investeringar samt deras val av Kalkylmetoder och kalkylkrav. Vi har valt att genomföra en fallstudie och vår undersökning består utav kvalitativa semistrukturerade intervjuer med våra två fallföretag; Smurfit Kappa Sverige AB (SK Sverige) och Perstorp. Vi studerar även tilldelade dokument angående företagens investeringsprocesser. Vår teoretiska referensram består utav teorier som berör ämnena investeringsbedömning, investeringsprocess, klassificering och Kalkylmetoder. Vår empiri består utav det material som samlats in genom dokumentstudier och vid intervjuer hos fallföretagen SK Sverige och Perstorp.

?Our common future? heter rapporten som skrevs av Världskommissionen (1987). Rapporten som senare lade grunden till begreppet hållbar utveckling. Utifrån hållbar utveckling så har begreppet CSR myntats. Ett begrepp som används bland företag för att beskriva arbetet utifrån ekonomiska sociala och miljömässiga aspekter.

I dagens industrisamhälle anses projektarbete som den självklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt där information spelar en väsentlig roll är vid kalkylering . Det är här projektets framtid avgörs. Här gäller det att vara tydlig med den information som sammanställs samt lagra den för effektiv åtkomst för projektmedlemmarna. Utan ett väl fungerande informationsflöde får organisationen svårt att anpassa sig till förändringar samt problem som uppstår.

In agricultural educations you learn to use different economic planning tools, as basis for decision. The purpose and goal of this work has been to find out if economic planning tools are used by the farmers in Sweden. We choose to do an investigation through personal interviews, and used an inquiry to get as equivalent answers as possible from the farmers. This work contains a literature study with relevant facts about the questions that is brought up in the inquiry. This study of literature explains shortly some different calculation methods and bases for decision. It also contains useable information that is important to know before an investment. The questions that are asked to the farmers have focused on the use of calculation methods and economical planning tools.

Denna undersökning syftar till att kartlägga utbredningen av aktivitetsbaserade kalkyler i sydsvenska processindustrier. Vidare vill vi, i tre av dessa företag, djupgående beskriva och analysera de Kalkylmetoder som dessa företag använder sig av. Uppsatsen är tudelad. Först har en enkätundersökning använts för att kartlägga utbredningen av ABC-användare i det sydsvenska näringslivet. För att få en djupare förståelse för företagens kalkylerande har sedan personliga intervjuer genomförts med tre företag från kartläggningsstudien.

Syfte med detta arbete är att undersöka huruvida avkastningsberäkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella Kalkylmetoder kan användas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har ännu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras på en kombinerad dokumentstudie och enkätundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemområdet. Enkätundersökningen fokuseras mot olika större organisationer såsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag använder sig av datalager.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, Kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, Kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Grunden till denna studie tog fart genom en undersökning som gjordes av TMF, Trä och Möbelindustriförbundet, i slutet av 80-talet om anbudskalkylering hos medlemsföretagen. Samtidigt som Ask, C. och Ax, U. gjort en studie om hur kalkyleringen ser ut inom verkstadsindustrin, slutet av 90-talet, växte studiens frågeställning fram om hur kalkyleringen ser ut inom TMF idag. Med detta i bagaget återkopplade vi till den bok Jonas Gerdin skrivit om beslutsfattandeprocesser för kalkylering, från denna hämtade vi den beslutsmodell som använts i studien.

Sammanfattning: Idag är det allt vanligare för företag att genomföra investeringar för att företaget ska genera vinster. X arbetar dagligen med att investera i nya projekt. Verksamheten har delat upp sina investeringar i två kategorier som benämns med små och stora projekt. Varje projekt har sitt eget tillvägagångssätt där ett antal aspekter såsom implementering och idé förekommer. Flera kända forskare har studerat kring olika Kalkylmetoder samt kostnadsuppföljningar.

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika Kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:Omvärldsförändringar såsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvärde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebär identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden, men studier visar att annan information än den finansiella spelar in när ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hänsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.

Det traditionella lantbruket minskar mer och mer, gårdarna som fortsätter med lantbruk blir större och mer nischade på antingen djur eller växtodling. Det är många som helt lägger ner sin produktion för att ge plats åt något annat på gården som t.ex. bed and breakfast-ställen, spa, m.m. När produktionen läggs om och företagen nysatsar så är det mycket att tänka på. En ny affärsidé ska arbetas fram och kalkyler beräknas.