Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv Inventeringsmetod där de med hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår åtgärder. I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

Sedan Riksantikvarieämbetets rikstäckande fornminnesinventeringar under 1980 och 90-talen har kunskapsläget för en rad fornlämningstyper förändrats, särskilt tydligt är detta för agrara lämningar. I föreliggande uppsats har en kritisk granskning av FMIS utförts med hjälp av en detaljkartering av en del av ett sedan tidigare känt fornlämningsområde i Södra Rörums socken, Skåne. En för kulturmiljövården ny Inventeringsmetod, linjetaxering, har testats på samma fornlämningsområde. Linjetaxering har inte använts i större utsträckning inom arkeologi och kulturgeografi men är vanligt förekommande inom t.ex. biologi.

Under 2005 och 2008 inventerades förekomsten av större vattensalamander(Triturus cristatus) i Gävleborgs län. Ett till synes isolerat fynd gjordes väster om Hofors. Inventeringarna utfördes med flaskfällor och visuell observation och lokaler valdes via kartblad enligt kriterier på vattenytans areal, rörelse och distans till väg. Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida den observerade isoleringen var faktisk eller endast ett resultat av den använda Inventeringsmetodiken. Detta arbete baserades på en radie kring en känd population där radien baserades på spridningsdistans, mognadsålder samt tid sedan den förra studien. Lokaler valdes sedan ut inom radien med krav på areal vattenyta och förekomsten av stillastående vatten varpå inventeringar utfördes med flaskfällor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika potentiellt skadliga faktorer påverkar nyetablerade stadsträd. För att göra detta utvecklas en metod för inventering av träd och ståndort, som sedan appliceras på ett urval på 94 stadsträd fördelade på 11 anläggningar i Uppsala och Stockholm. Faktorerna som framkom som resultatet av studien jämförs med skadliga och gynnsamma faktorer enligt uppgifter från trädexperter och litteratur. Uppsatsen inleds med en beskrivning av stadsträds situation idag och historiskt, samt nuvarande kunskapsläge. Därefter följer ett metodkapitel som beskriver metodutvecklingen. Metoden bygger på inventering och analys av ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken information stamomfång kan ge och hur det inventerats under rubriken Stamomfång.

Vildsvinens (Sus scrofa) ökning i Sverige och övriga Europa har skapat nya konflikter mellan olika intressegrupper där skador på åkermark och ett ökat antal trafikolyckor är några av de främsta problemen. Detta ställer höga krav på förvaltningen av vildsvinsstammen för att begränsa skadorna. En grundförutsättning för en bra förvaltning av vildsvinen är att en relativt god uppskattning av populationsstorleken kan erhållas. Fungerande Inventeringsmetoder för vildsvin är svåra att ta fram och i denna studie har jag därför utvärderat två olika metoder som kan lämpa sig för vildsvinsinventering; simultana observationer (med människor) och viltkameror, båda vid foderstationer. Rörelsemönster från GPS?märkta vildsvin låg till grund för studien. Andelen djur av den lokala populationen som fångas upp varierar mellan olika områden och tid på året för de båda Inventeringsmetoderna.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika Inventeringsmetoder.