Sökresultat:
61 Uppsatser om Invasion - Sida 1 av 5
DET RYSKA GRUPPHOTET MOT EU-IDENTITETEN En Analys av Realistiskt och Symboliskt grupphot i Central- och ?steuropa efter Rysslands Invasion av Ukraina
In 2022, Russia completed its full-scale Invasion of Ukraine. The EU responded with powerful restrictive measures against Russia to demonstrate its unified support for Ukraine, indicating that the perception of Russia as an external threat to the EU, particularly in Central and Eastern Europe (CEE), has become increasingly evident following the Invasion. Drawing on theory and previous research suggesting that external threats strengthen group identities, I argue that Russia is perceived as an external threat to EU identity in CEE after Russia's Invasion of Ukraine. Stephan and Stephan's integrated threat theory considers an external threat as either realistic, posing a threat to the ingroup's existence, or symbolic, posing a threat to the ingroup's worldview. The purpose of this study is to examine the relationship between EU identity and the perception of Russia as a group threat to the EU among individuals in CEE based on the nature of the group threat: realistic and symbolic.
MSBs respons p? cyberhot: En empirisk underso?kning av MSB:s framst?llning av ?kad cyberhotniv? efter invasionen i Ukraina.
This thesis aims to study how cybersecurity is managed and framed in the context of the
growing threat landscape as a result of the Ukraine Invasion. The war in Ukraine is one of the
first conflicts involving extensive cyber operations, furthermore this study is interested in
how Sweden, more specifically MSB, considers global security challenges and if they can
learn from the conflict in Ukraine. Through a qualitative text analysis, focusing on two
reports published by MSB, the study, using securitization and framing as theoretical
frameworks, seeks to answer the research question ?How has MSB changed its representation
of the threat and adapted its security strategy to address the increasing threat to cybersecurity
following the Invasion of Ukraine??. The analysis is based on five operationalization
questions to clarify whether there are indications of securitization and framing in the reports.
The study also aims to identify if there is a more clear threat formulated to cybersecurity.
USA:s invasion av Irak : EN studie av hur Bushadministrationen motiverade invasionen av Irak 2003, och hur motiveringen förhåller sig till FN-stadgan
2003 invaderade USA tillsammans med ett antal av dess allierade Irak. Invasionen genomfördes utan mandat från FN:s säkerhetsråd. Uppsatsen handlar om hur USA och Bushadministrationen motiverade den Invasionen och om hur FN:s och FN-stadgans regelverk reglerar internationell våldsanvändning.Syfte med uppsatsen är att se hur Bushadministrationens motiveringar förhåller sig till FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys där tal och officiella dokument analyserats. Som teoretisk grund har realismen använts. Realismen har även använts som en förklaringsmodell för varför USA handlade som de gjorde.Resultatet i uppsatsen visar att USA:s Invasion av Irak 2003 ej var förenlig med FN-stadgan och till den tillhörande resolutioner.
Varför uppkom och upphörde Irakiska Kurdistan? : En teoriutvecklande kvalitativ fallstudie
The aim of this political scientist paper is to describe and analyze the quasi state Iraqi Kurdistan 1992-2006 using the theory of Kolstö about how and why quasi states develops and the theory of Pegg regarding how the international society deal with quasi states. A qualitative case method is used. In the study the two theories are combined. Iraqi Kurdistan is used as a case to study to confirm Kolstö?s and Pegg?s theories.
Manöverkrigföring : en stagnerad eller utvecklad teori?
Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands Invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens Invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..
Suveränitet eller mänskliga rättigheter? : En idéanalys om USA:s rättfärdigande av Operation Iraqi Freedom
AbstractAs human beings, we are all governed by our innate instinct that to kill another human being, or to just inflict pain on another, is to go against what makes us human. Still, it happens every day, far and near. Some of these killings happens in war-like situations, where atrocities against humanity occur. The international community has since the founding of UN in 1945, a duty to intervene where crimes against the human rights occur. This is a difficult task, because, in order to intervene and help those in need, the situation might postulate states violating states sovereignty.
En diktator utan vapen en komparativ studie av amerikansk retorik och teorin om rättfärdiga krig
Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär Invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.
Terroristattacker och krig i pressen
Syftet med denna uppsats har varit att granska hur debatten på de tre tidningarna Göteborgsposten, Svenska Dagbladet samt Dagens Nyheter har sett ut i anslutning till terrorattackerna 11/9 samt USA:s Invasion av Afghanistan.Min undersökning av ledarna har visat att det har funnits många likheter mellan de olika tidningarnas sätt att skriva om de aktuella händelserna. Man har i alla tre tidningarna valt att fokusera på liknande teman då man skrivit om terrorattackerna den 11/9. Samtliga tre tidningar uttrycker till exempel stor sorg för det inträffade. Det är även mycket enkelt att hitta likheter mellan de tre tidningarna då man granskar vad som skrivits om USA:s Invasion av Afghanistan. Samtliga tre tidningar anser till exempel att USA:s svar på terrorattackerna är legitimt.Då jag genomfört denna studie har det dock varit betydligt svårare att hitta skillnader mellan de tre tidningarna.
Intresseavvägningen i personuppgiftslagen - Det kommersiella intresset
Personuppgiftslagen (1998:204) är en lag som syftar till att skyddavåra personuppgifter. Huvudregeln i personuppgiftslagen är attsamtycke krävs från den som personuppgifterna tillhör för att de ska fåbehandlas. Till denna huvudregel finns det dock ett viktigt undantagsom stipulerar att om behandlingen är nödvändig får den utföras utansamtycke, om exempelvis ändamålet uppfyller ett berättigat intressehos den som ämnar behandla uppgiften som väger tyngre än denenskildas intresse av skydd för den personliga integriteten. När ettsådant berättigat intresse ställs mot den personliga integriteten blir enintresseavvägning nödvändig för att avgöra om behandlingen skallvara tillåten eller ej. Det berättigade intresset som upptar dennauppsats är det kommersiella intresset, som exempelvis omfattar ettföretags intresse av att behandla personuppgifter för att via direktmarknadsföring marknadsföra sina produkter.
Fredsengagemang i en os?ker tid: En studie av hur svenska fredsaktivister navigerat sitt fredsengagemang sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina
This case study examines how individuals involved in the Swedish peace movement have navigated their peace activism due to the intensified security debate which followed Russia?s full-scale Invasion of Ukraine in February 2022. By conducting semi-structured interviews with peace activists involved in the Swedish peace organization Svenska freds- och Skiljedomsf?reningen, the study aims to provide insight into how peace activists, and the peace movement as a whole, can be affected when the security debate intensifies. By applying a theoretical framework consisting of Political Process Theory (PPT) and Discursive Opportunity Structure (DOS), as well as previous studies and literature on social movement organizations and peace movements, the study?s objective is also to apply context to the observations made by the peace activists in the study.
Vem bryr sig? : Ett kommunikativt perspektiv på fusionen mellan Växjö Universitet och Högskolan i Kalmar
This essay takes the three models from Allison and Zelikow book Essence of decision and applies them on the Swedish defense system. After the cold war the Swedish defense system had to undergo changes to be a more modern defense and be able to defend Sweden against threats. To also be able to cooperate with other countries in peacekeeping operations the Swedish defense had to be reorganized. The solution was to change direction from a defense system that was organized for Invasion to instead be a movable defense ready for any challenge in Sweden or abroad. This reorganization will be analyzed according to the three different models..
Det svenska försvaret : Från förråd till fält
This essay takes the three models from Allison and Zelikow book Essence of decision and applies them on the Swedish defense system. After the cold war the Swedish defense system had to undergo changes to be a more modern defense and be able to defend Sweden against threats. To also be able to cooperate with other countries in peacekeeping operations the Swedish defense had to be reorganized. The solution was to change direction from a defense system that was organized for Invasion to instead be a movable defense ready for any challenge in Sweden or abroad. This reorganization will be analyzed according to the three different models..
Doktrin för markoperationer, Doktrin i gerillakrigföring? : en liknelse på taktisk nivå mellan svenska taktiska grundprinciper för markarenan och grundprinciper för gerillakrigföring
Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell Invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.
INVASION DIREKTMARKNADSFÖRING
Direct marketing is an area within marketing that is growing rapidly. Many companies has realised the benefits of using direct marketing, such as receiving direct response from customers and gaining a better customer relation. The growth within direct marketing means that traditional mass marketing today face harder competition than ever.
This thesis examines and look in to three well recognised Swedish companies use of direct marketing. Our main purpose is to establish how companies spend their marketing budget between direct marketing and traditional marketing activities.
Vakt vid Riksgränsen och Kiruna: den militära närvaron i Kiruna- och Riksgränsenområdet före, under och efter andra världskriget
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet såg ut före, under och efter andra världskriget samt att undersöka varför den militära närvaron såg ut som den gjorde under nämnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på att förklara den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet utifrån stormakternas militärpolitiska strategier och förutsättningar. Frågeställningarna i uppsatsen syftar till att besvara frågan: hur såg den svenska militära närvaron ut i Riksgränsen/Kirunaområdet före, under och efter andra världskriget, samt att besvara frågan: varför såg den ut som den gjorde? Metoden som används är kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen utgår från den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas Invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militär närvaro vid Riksgränsen eller i Kiruna.