Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och Intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och Intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

Detta arbete har fokuserat på spelarens uppfattning av estetiska moddar utifrån Mieke Bals taxonomi.Först beskrivdes den teoretiska grunden genom att förklara koncepten modd, Mieke Bals taxonomi, Intertextualitet samt problematiken med Bal applicerat på visuella medier. Arbetets frågeställning sammanfattades som: hur förändras uppfattningen av ett spelnarrativ utifrån enbart estetiska förändringar och Intertextualitet?För att besvara frågeställningen skapades en artefakt gjord under praktik på Double Zero One Zero baserat på deras spel The Westport Independent som ersatte representationen av karaktärerna med karaktärer från My Little Pony: Friendship is Magic. Därefter fick fem personer läsa artefakten och intervjuades enligt en semistrukturerad metod för att analysera deras uppfattningar.Resultatet visade på att även om Respondenten hävdade att detta var samma narrativ förändrades uppfattningen om den estetiska genren och karaktärerna. Därtill kunde det konstateras att deltagarna upplevde en annan tolkning av texten..

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

För banker finns en mängd utmaningar med att uttrycka sig i skrift när man kommunicerar med sina kunder. Texterna behöver uppfylla ett flertal olika funktioner, och därtill är ofta en mängd olika skribenter inblandade i skrivprocessen. Denna uppsats ansluter till tidigare forskning om bankvärlden och dess texter.I den här uppsatsen undersöker jag Intertextualitet och röster som finns i tre texter från SEB. Dessa handlar om produkten investeringssparkonto (ISK). ISK lanserades som ny produkt för två år sedan och är omgärdad av regleringar via lag, finansinspektion och bankens egna marknadsföringsstrategier och skrivriktlinjer.

Denna uppsats handlar om översättning av personlig litterär stil och undersöker hur utvalda stildrag i romanen Special Topics in Calamity Physics har översatts till svenska. Romanen är skriven av den amerikanska författaren Marisha Pessl och gavs ut 2006. Den svenska översättningen Fördjupade studier i katastroffysik är gjord av Eva Johansson och gavs ut första gången 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de två stildragen Intertextualitet och figurativt språk har översatts från engelska till svenska och hur källtextens stil därigenom har överförts till måltexten.Materialet består av tre kapitel i källtexten och deras motsvarigheter i den svenska måltexten. I uppsatsen har exempel på Intertextualitet i form av källhänvisningar till fiktiva litterära verk analyserats, liksom referenser till filmer, pjäser och annan populärkultur.

En analys av komediserien Seinfeld där jag söker efter postmoderna tendenser i handling, manus och karaktärer för att besvara min frågeställning: Vad är identitet enligt Seinfeld som TV-serie?.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare.Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och Intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och Intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

Detta arbete undersöker hur identitet skapas, i lek med roller och visuella uttryck, hur föreställningar om identitet och livsstil konstruerar och konstrueras, genom ett genomgående exempel: klädföretaget och fenomenet Gudrun Sjödén. Syftet är att behandla mediers och bilders betydelse för den aktiva identitetskonstruktionen i ett konsumtionssamhälle, sett ur ett sociokulturellt perspektiv ? vad bilder gör med oss och vad vi gör med dem. Undersökningen syftar även till att utforska didaktiska metoder som kan användas inom bildämnet, dvs. att undersöka med visualitet i fokus, samt genom en gestaltande metodik.Undersökningen bygger på studiet av en klädbutik, min gestaltande metod, samt intervjuer med kvinnliga bildlärare.

  Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan på diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen går igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar även hur aktörerna ser på denna diskurs, och hur användandet av standarden ser ut. Materialet består av intervjuer och texter som har analyserats utifrån diskursanalytiska begrepp. Med hjälp av Intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar på hur kontextuella faktorer påverkar både hur denna diskurs skapas och hur den förstås.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Vilka textuella drag utmärker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser från andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? Går det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvåra läsningen och förståelsen av likabehandlingsplanerna för någon av mottagargrupperna ? skolledning, lärare, elever och föräldrar? Mitt material består av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag använder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gäller textuella drag.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till Intertextualitet och gemensamma diskurser..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till Intertextualitet och gemensamma diskurser..