Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till Intertextualitet och gemensamma diskurser..

The thesis of this essay is concerned with how two adaptations of The Neverending Story have used the novel's vivid intertextuality and dialogism. The essay also discusses the possibilities of adaptation studies and whether an adaptation can explain a novel by emphasizing its themes..

Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till Intertextualitet och gemensamma diskurser..

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001..

Uppsatsen beskriver tiden kring 50-talet för att genom detta visa den ungdomskultur som då uppstod. När filmen Ung rebell hade premiär 1955 var den en föregångare inom filmbranchen genom att gestalta ungdomskulturen på ett nytt sätt. Uppstasen analyserar denna film, Sista natten med gänget (1973), samt Grease (1978) för att visa vilka verktyg som används för att visa ungdomskulturen under denna tid. En del av analysen är att påvisa bilens roll i ungdomskulturen i film gesaltad under och strax efter 50-talet..

Denna uppsats behandlar skillnader mellan skönlitterär käll- och måltext utifrån enegen översättning av Ljudmila Ulickajas ?Pikovaja dama? från ryska till svenska.Målet med översättningen var att skapa en publicerbar översättning som låg så näraoriginalet som möjligt utan att bryta mot för målspråket gällande grammatiska ochsyntaktiska regler. Målet med uppsatsen var att utifrån översättningsvetenskapenförklara vilka skillnader som uppstår vid översättning av rysk skönlitteratur tillsvenska. I uppsatsen försöker jag även undersöka varför dessa skillnader uppstår ochvilken betydelse de har för måltexten. Frågan vad en översättning egentligen är aktualiseras..

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

Syftet med min analys är att se via en neoformalistisk stilanalys vilka grepp som filmen Sin City har hämtat från film noir. Jag ser även via intertextuella kopplingar vad Sin City har hämtat från serietidningen som filmen baseras på. Fokus i analysen ligger dock på fyra grepp som jag anser är de mest klassiska film noirgreppen; Ljussättning, Femme fatale, en mörk värld och protagonisten. Jag kommer bl.a. fram till att Sin Citys använder sig av klassiska film noirstilgrepp men drar dem till det extrema, kanske för att passa in på den serievärld som filmen är länkad till.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations.

Syftet med att analysera fyra ungdomsböcker av Stefan Casta är att undersöka varje bok för sig, ur ett narratologiskt perspektiv, samtidigt som en jämförelse görs. Syftet är även att uppsatsen ska vara användbar för både lärare och elever i undervisningen och romanernas innehåll och form står i fokus. Jag avslöjar emellertid ledtrådar i romanerna och föreslår därför att romanerna läses innan uppsatsen, för att inte läsupplevelsen ska utebli. I den narratologiska analysen är det aspekter som romanernas handling, karaktärer, miljö, Intertextualitet, berättare och berättelsenivåer, fokalisering samt romanens tid som fokuseras. Ett för romanerna gemensamt tema är ?kamp? och det visar sig att Stefan Castas karaktärer ofta är utanför, fundersamma och söker efter mening.

This essay explores the intertextual qualities in and between Kristian Lundberg?s works Yarden, Mörkret skulle vara som ljuset and Och allt skall vara kärlek. Read as a trilogy, it bears a thematic resemblance to Dante Alighieri?s Divine Comedy; an autofictional depiction of emancipation from alienation by grace. To reach this conclusion, I use Julia Kristeva?s theory of intertextuality and Roland Barthes? post-structuralist differention of Work and Text together with his notion of the Paper-Author.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas Intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas Intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör.