Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig Intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande Intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande.

Syftet med denna studie var att se om en undervisning uppbyggd av bollekar kunde öka den fysiska Intensiteten hos elever under idrott och hälsa lektionerna i jämförelse med en traditionell bollsportsundervisning. Fokusen i denna potentiella förändring låg på hur elever utan en föreningsidrottsligbakgrund inom bollsport påverkades. I studien användes ett testbatteri bestående av pedometer och pulsmätare för att kunna uppmäta elevernas fysiska Intensitet under en idrottslektion i tre klasser på två olika skolor. Lektionen är uppdelad i två aktiviteter där den ena är en traditionell basketbollmatch och den andra en egentillverkad bollek vid namn attackboll. Dessa har jämförts med hjälp av antalet steg samt de pulskurvor klockorna som eleverna bar under lektionen genererade.

Musik är ett kraftfullt medium med förmåga att förmedla ett brett spektrum av känslor. Denmänskliga rösten anses ha liknande känsloförmedlande egenskaper, vilket är väldokumenterat för tal, men endast ett fåtal studier har gjorts av emotionella upplevelser av denmänskliga rösten som musikaliskt medium. I denna studie undersöktes sångens betydelse förden emotionella upplevelsen vid musiklyssnande. Deltagarna i studien fick genomföra ettlyssningstest, där man fick lyssna på olika versioner av 10 olika musikstycken; med sång,utan sång och med enbart sång. Parallellt med lyssningen fick man ange upplevd känsla samtskatta Intensitet.

Studien har som utgångspunkt att utveckla min färglärakompetens som konstnär och pedagog i bildämnet. För att bespara tid utgår min undersökning från en bok av Betty Edwards ?Om färg? som säger sig kunna ge kunskap i färglära på ett praktiskt och relativt enkelt sätt, i boken förklaras bland annat om färgsystem så som RGB-skala, egenskaper i färg som färgton, valör och Intensitet, även kunskaper om färgens inverkan på varandra, harmoni och de olika tillstånd jag kan befinna mig i under skapandet av en bild. Genom att praktiskt genomföra bokens samtliga övningar har jag genom att analysera loggboksanteckningar, film och utfallen av mina skapade material kommit till en slutsats i denna studie. Resultatet pekar på att begreppsliggörandet är av stor vikt i processen att utveckla min färglärakompetens.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika Intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög Intensitet).

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög Intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika Intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög Intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög Intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda Intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika Intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög Intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög Intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda Intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Studiens syfte är att genom långtidsobservation (effektiv tid, 21 dagar) mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem. Totalt deltog 33 vuxna individer, som bar en accelerometer på höger höft under all deras vakna tid i 4 veckor. Av dessa hade 27 individer valid accelerometerdata som sedan användes för vidare analys. Accelerometerinställningarna var satta till att registrera data över en axel med en tidsintervall av 5 sekunders epok. De skärningspunkter för de olika Intensitetsnivåern var <100 counts per minute (cpm) för inaktivitet, 2000->6000 cpm för moderat till hög Intensitet (MVPA) samt >6000 cpm för hög Intensitet. Datan analyserades av deltagarnas ackumulerade tid i de valda Intensitetsnivåerna/vecka. Resultatet visar att samtliga individer är tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med nuvarande rekommandationer av fysisk aktivitet för vuxna, baserat på den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.

Ordet ironi definieras som ett yttrande där "betydelsen är motsatsen till orden". Denna rapport är en fortsatt studie på Peder Palmérs studie Vad är ironiskt tal: att hitta de auditiva ledtrådarna (2013). Materialet som ligger till grund för denna uppföljande studie består av inspelningar av tre olika talare med fem olika meningar i fem olika sinnesstämningar; glädje, ilska, allvar, ironi och sarkasm. Trettio män och kvinnor i åldern 18-60 år har lyssnat på dessa meningar och kategoriserat dem utifrån tolkad sinnesstämning. Till detta användes avsedd blankett.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, Intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, Intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.

Syfte: Syftet är att utifrån ett omvårdnadsperspektiv undersöka hur utvecklingen av syndromet sarkopeni på ett effektivt sätt kan förebyggas. Metod: Systematisk litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl varav 15 originalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som förebygger sarkopeni indelas i nutrition, styrketräning, vibrationsträning, och övrig fysisk aktivitet. Styrketräning kan med medelhög Intensitet och proteinrik kost minska fettmassan, öka muskelmassan och muskelstyrkan och öka den fysiska funktionen. Fysisk aktivitet och ett stort proteinintag kan inte förhindra men bromsa utvecklingen av sarkopeni. Ett högt proteinintag i samband med träning är ett effektivt sätt att förebygga sarkopeni. Vibrationsträning kan stärka muskelgrupper och i kombination med styrketräning även öka muskelstyrka, rörlighet och muskelmassa. Slutsats: Fysisk aktivitet och då framför allt styrketräning kan motverka sarkopeni.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka motiv utifrån Self-Determination Theory (SDT) som är främst förekommande samt vilken Intensitet och frekvens gymmotionärer har till att motionera. Detta har undersökts genom självskattningsformulär där instrumenten Goal Content for Exercise Questionnaire (GCEQ) och Godin Leisure Time Exercise Questionnaire(GLTEQ) har använts. Deltagarna för studien (n=164) bestod av både män (n=82)och kvinnor (n=82) i fyra ålderskategorier yngrevuxna, vuxna, äldre vuxna och äldre. Resultatet visar att inre målorienteringar är starkare motiv än yttre för ökad motionsIntensitet och frekvens. Resultatet visar även att män har en högre frekvens än kvinnor inom ansträngande motion.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka individers kännedom om Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) rekommendation för fysisk aktivitet och om kännedomen skiljer sig avseende kön, ålder, utbildningsnivå och fysisk aktivitetsgrad.1. -Hur ser kännedomen om FYSS rekommendation för fysisk aktivitet ut?2. -Hur ser kännedomen ut för rekommendationens olika delar frekvens, duration och Intensitet?3.