Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av Insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i Insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska Insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska Insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i Insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska Insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska Insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

Vår uppsats har inspirerats av tsunamikatastrofen vid slutet av 2004. Året efter, under 2005, samlades de största medlen till katastrofen in, bara i Sverige samlades det in drygt en miljard kronor på ett halvår. Det är viktigt för Insamlingsorganisationer att ha ett förtroende hos allmänheten då organisationerna är beroende av att allmänheten skänker stora summor till deras ideella arbete. På senare år har det dock skett en del stora skandaler vilket gjort att detta förtroende försvagats, det blir därför väsentligt för Insamlingsorganisationer att förankra sin accountability i redovisningen. Vårt syfte är att förklara vad som påverkar omfattningen av Insamlingsorganisationers redovisning.Utifrån den forskning och teori som finns inom området för Insamlingsorganisationer har vi identifierat olika faktorer som kan tänkas påverka deras redovisning.

Den 1 januari 2001 trädde en ny bokföringslag i kraft som innebar att ÅRL även började omfatta ideella föreningar. Innan dess fanns ingen lagstiftning i Sverige för att reglera redovisningen i ideella föreningar som association utifrån, vilket innebar att det fanns stor variation av vad som ansågs väsentligt att ta upp i årsredovisningen. En form av ideella föreningar som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren är Insamlingsorganisationer. Undersökningar har visat att var fjärde person i Sverige uppgett att de har lågt eller inget förtroende för att de insamlade medlen används på rätt sätt.ÅRL är en lag anpassad för bolag med vinstsyfte. Eftersom Insamlingsorganisationer inte har ett sådant syfte blir inte lagen helt kompatibel.

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskaInsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskaInsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån Insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska Insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av ensemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för Insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll.

The purpose of our study is to determine whether a membership in FRII exercise any influence over the fundraising organizations accounting and work, and if that?s the case we want to study the effects.We began with a search for information about the theories we intended to use in our study and to establish hypotheses. We came to the conclusion that the agency theory and the stakeholder model were the most relevant theories for our work. We also chose to discuss problems in accounting, legitimacy theory and standard setting.We decided to conduct a total opinon poll due to the fact that FRII only have approximately seventy members. We also decided to conduct a cross section approach which means that the attempt of our study is broad but rather shallow.

The natural disasters of recent time have caused the people of Sweden to donate very large amounts of money to different fundraising organizations. With this in mind, we found it interesting to examine the extent of disclosure in the annual reports of the Swedish fundraising organizations. Thus, the purpose of this study is to identify which factors that influences the extent of disclosure of accounting principles in the annual reports of Swedish fundraising organizations. To fulfill this purpose we conducted a content analysis of 149 annual reports from Swedish fundraising organizations. To help us explain the levels of disclosure we applied stakeholder theory, institutional theory and legitimacy theory.

The study examines how efficiency and effectiveness are measured in charity organizations in Sweden. The rules of Svensk Insamlingskontroll, Årsredovisningslagen and Bokföringslagen make up the accounting framework upon which efficiency and effectiveness are measured in charity organizations. The study is based upon interviews with the sector's main actors: Svensk Insamlingskontroll, Frivilligorganisationernas insamlingsråd, auditors and the charity organizations themselves. The interviews are supplemented by studies of the guidelines issued by Svensk Insamlingskontroll. Today's measure of efficiency is the percentage of a charity organization's income that benefits their goals, called nyckeltalet.

När det nya lagförslaget träder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss på hur revisionsbyråerna blir påverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förändringar som avskaffandet kan tänkas föra med sig. Hur stora förändringarna kommer att bli i framtiden är svårt att förutse då man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrågas av de små bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten få för revisionsbyråerna? Vilka strategiska val väljer byråerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrån dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförändringen att påverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vår D-uppsats är att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyråerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förändringarna.I vår uppsats har vi valt att nyttja metoder så som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrån det ämnesval vi har valt att beröra.

Vårt arbete baserar sig huvudsakligen på en fallstudie av prestationsmätning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre Insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vår önskan att få en större förståelse för prestationsmätning i ideella organisationer och att utifrån fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom området. Vår teoriram är uppdelad i två delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del där processen och strukturen i prestationsmätningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med Insamlingsorganisationerna först och fackförbunden därefter.