Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en Inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en Inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den Inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en Inkluderande skola.

Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en Inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar Inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar ämnet inkludering inom specialpedagogiken. Såväl svenska som internationella forskares syn på inkludering och vägen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett Inkluderande arbetssätt som kan användas i den svenska skolan.  Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som källor.  Resultaten pekade på tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lärarens kunskaper och attityder till ett Inkluderande arbetssätt.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan dessa två verksamheter när det handlar om ett Inkluderande arbete. Resultatet av våra undersökningar visar att begeppet inkludering är svårdefinierat, även om det framkom att arbetet i de två skolorna inte skillde sig anmärkningsvärt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv inställning till att arbeta Inkluderande och vi väckte en nyfikenhet hos några när det gällde själva begreppet inkludering..

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta Inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en Inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett Inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av Inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta Inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta Inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta Inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en Inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett Inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av Inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Tanken om den Inkluderande skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en Inkluderande skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ?den Inkluderande skolan? kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en skola som strävar efter att bli fullständigt Inkluderande.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur pedagoger skapar Inkluderande undervisning i klassrummet och resonerar kring den samt undersöka hur pedagogernas Inkluderande strategier är relaterade till det sociokulturella perspektivet på lärande. Data har samlats in genom observationer av lektioner samt semistrukturerade intervjuer av de pedagoger vars lektioner vi observerade. Bearbetningen av insamlad data genomfördes separat för varje fall och resulterade i fyra olika fallstudier. Fallen består av beskrivningar av olika händelser, både mer generella skeenden men även sådant som är karaktäriserande för de olika fallen. Det fanns fem Inkluderande undervisningsstrategier som tydligt visade sig och som pedagogerna la sin tyngdpunkt vid.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och Inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och Inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är Inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är Inkluderande?Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida.

Syftet med vår studie var att undersöka de kunskapsgrunder på vilka kommunalapolitiker och tjänstemän fattar sina beslut som rör Inkluderande arbetssätt i skolan. Vadär det som de bär med sig i form av erfarenheter och/eller utbildning som gör demskickliga att fatta dessa beslut? Vi ställde oss frågor om vilken kunskap de hade omskolan, på vilket sätt de skapat sin kunskap och hur de definierade begreppenInkluderande arbetssätt och likvärdig utbildning. För att få reda på detta använde vi ossav strukturerade intervjuer då vi sökte upp och intervjuade politiker och tjänstemän i trekommuner av olika storlek. Det insamlade datamaterialet strukturerades utifrån två avDomänteorins s.k.

Studiens syfte var att undersöka lärares, särskollärares och specialpedagogers uppfattningar om Inkluderande undervisning och vilka upplevelser de har av att inkludera elever i behov av särskilt stöd i den gemensamma undervisningen. Vi undersökte uppfattningar om Inkluderande undervisning, uppfattningar om Inkluderande strategier, uppfattningar om specialpedagogiska insatser i förhållande till inkludering, uppfattningar om lärares och specialpedagogers roller i arbetet för inkludering. Studien har utgått från en kvalitativ metod där vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Det var intervjupersonerna själva och deras uppfattningar som var studieobjekten i undersökningen. Resultatet analyserades kvalitativt utifrån ett fenomenografiskt perspektiv där vi belyste skillnader och likheter i intervjupersonernas uppfattningar kring inkludering som fenomen.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur några pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger från två arbetslag på en F-5 skola i Stockholm. Frågeställningen har handlat om pedagogernas syn på inkludering, vilka tankar de hade kring Inkluderande undervisning samt vilka eventuella svårigheter de såg med att arbeta Inkluderande. Det framkom genom studien att det rådde delade meningar mellan informanterna om vad ett Inkluderande arbetssätt var. Det ena arbetslaget hävdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att känna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle känna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig någonstans.

Denna studie har behandlat lärares syn på Inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklärare i år 1-6 för att ta reda på hur lärarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsättningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med Inkluderande undervisning. Resultatet visar att lärarna i studien ser olika på hur man bäst individualiserar undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar.  Fyra av lärarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivågrupperingar eller särskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan två av lärarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredställda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebär att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. Lärarna lyfter fram faktorer som de anser påverkar deras möjlighet till en Inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer är elevernas olika förutsättningar, arbetssätt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.