Sök:

Sökresultat:

114 Uppsatser om Informativt - Sida 1 av 8

Närståendes behov av stöd : en litteraturstudie om stöd vid bröstcancer -

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av Informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Närståendes behov av stöd - en litteraturstudie om stöd vid bröstcancer -

Bakgrund: Bröstcancer är en sjukdom som drabbar de närstående nästan lika mycket som den kvinnan som har blivit drabbad. Stöd till närstående borde utgöra en väsentlig del av den vård som patienten får. Syfte: Att belysa det stöd sjuksköterskan kan bistå närstående med vid diagnostiserad bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderade tio vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: Det framkom att behovet av Informativt och emotionellt stöd kunde kopplas till närståendes ålder, kön och den genetiska risken att drabbas av bröstcancer.

Krav, kontroll och det sociala stödets roll: En kvalitativ studie om hemtjänstanställdas upplevelse av sin arbetssituation

Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och Informativt stöd från arbetskamrater.

Behov av stöd hos närstående till kvinnor som har drabbats av bröstcancer : En litteraturstudie

Bakgrund: Bröstcancer är den dominerande cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Närstående påverkas nästan lika mycket som de drabbade kvinnorna och behöver olika former av stöd. Syfte: Att beskriva behoven av stöd hos närstående till kvinnor som har drabbats av bröstcancer. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes genom databaser på Intenet och manuellt. Studien inkluderade 16 vetenskapliga artiklar som analyserades och utformades till studiens resultat.

Stöd till en cancerpatients närstående : Närståendes önskemål

?En cancerdiagnos påverkar inte bara patienten, utan även patientens närstående. Cancersjukdomen kan innebära stora förändringar i vardagen för de inblandade, både psykosociala och praktiska. Hos närstående uppstår behov som kanske inte helt och hållet tillfredställs på grund av den patientfokuserade vården. Syftet var att undersöka vilket stöd närstående till en cancersjuk patient önskar.

Bröstcancer : Sjuksköterskans stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; Informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

Socialt stöd i fem organisationstyper

Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd på arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mäta socialt stöd (Informativt stöd från chef, stämning på arbetsplatsen och nätverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare är identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial från 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anställda i norra Sverige som under åren 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen Fortsättning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.

Stöd i det dagliga livet hos individer med kronisk hjärtsvikt

Idag har cirka 300 000 människor i Sverige diagnosen hjärtsvikt och många fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingår livsstilsförändringar där patienten får lära sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbättra den fysiska kapaciteten hos individer med hjärtsvikt, såväl som förbättring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsområden innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återuppbygga hälsa och lindra lidande.

Utbildningsmaterial för XPI : - Visualisering av flödet i ett bränslesystem

Rapporten beskriver arbetsprocessen vid skapandet av animationer som visualiserar flödet i ett avancerat bränslesystem. Arbetet är utfört på uppdrag av Scania Academy. Den frågeställning som arbetet utgått ifrån är:Hur skapar man en visualisering av ett flöde i ett avancerat bränslesystem som är Informativt och anpassat för målgruppen?Bakgrunden till arbetet är att Scania tagit fram ett nytt bränslesystem som de är i behov av att hålla utbildning kring. Som stöd till utbildningen vill man med hjälp av animation förklara bränslets flöde.

Socialt Stöd i Chefsrollen en kvalitativ studie om enhetschefers upplevda sociala stöd

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Sjuksköterskans stöd till kvinnor med bröstcancer : en litteraturstudie

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, Informativt stöd och instrumentellt stöd.

Leva nära den döende ? närståendes behov av stöd och hur sjuksköterskan kan tillgodose dem?

Introduktion: Närstående är en del av döendes viktigaste nätverk. Enligt WHO:s definition ska palliativ vård syfta till att öka livskvalitén hos patienter med en livshotande sjukdom och deras närstående. Sjuksköterskans förmåga att se närståendes behov och ge dem adekvat stöd har stor inverkan på hur väl de kan hantera situationen. Att involvera närstående i vården är ett sätt att öka tryggheten och välbefinnandet hos såväl döende, närstående som personal. Omvårdnadsteoretikern Travelbee anser att omvårdnad är en mellanmänsklig process där vårdaren ska hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att motverka eller övervinna upplevelser av lidande och sjukdom, samt om det är möjligt finna mening i upplevelserna.

Sjuksköterskans stöd till kvinnor med bröstcancer - en litteraturstudie

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, Informativt stöd och instrumentellt stöd.

Åldersanpassat informationsmaterial för små barn i en cytostatikabehandling. : Hur ser det ut och hur kan det användas?

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Tillämpning Av Spö I Svenska Galopptävlingar Ur Ett Socialpsykologiskt Perspektiv : En kvalitativ studie om spöet och dess etiska komplikationer

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning.

1 Nästa sida ->