Industrisamhällets ekonomi har under de senaste åren blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, där humankapitalet fått allt större betydelse för företagens värdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utsträckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet då det inte finns några lagar och rekommendationer inom området. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin årsredovisning samt att förklara varför de går till väga på detta sätt. Vi vill lyfta fram två grundläggande teoretiska perspektiv där det ena förespråkar en restriktiv Informationsgivning medan det andra förespråkar en öppen Informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin årsredovisning.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av Informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen.

Magisteruppsatsen undersöker Stockholmsbörsens informationsreglers förenlighet med den effektiva markndashypotesen. En Kvalitativ metod används och reglerna undersöks med hjälp av praxis från Aktiemarknadsnämnden och Stockholmsbörsens disciplinnämnd samt genom intervjuer med personer från olika delar av finansbranschen..

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt.

I februari 2014 lämnade Regeringen i en lagrådsremiss förslag på genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslår att en ny lag införs med krav på den som äger eller uppför en byggnad att se till att varje lägenhets användning av värme, kyla och tappvarmvatten kan mätas, om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning och debitering, även benämnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av Informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillämpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker också hur ett urval av de studerade bolagens hyresgäster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvägagångssätt när de informerar sina hyresgäster om IMD till viss del överensstämmer med den typ av Informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har väl genomtänkta handlingsplaner för hur de ska gå tillväga när de informerar berörda hyresgäster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsätta på den inslagna vägen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgäster om att systemet kan bidra till en bättre miljö, lägre kostnader och en mer rättvis kostnadsfördelning.

Bakgrund och problem: Vid utformningen av årsredovisningen står bolag inför flera problem.Medvetenheten om årsredovisningens målgrupp är central och betydelsen av att öka förståelsenför den information bolagen levererar har på senare år erhållit en alltmer framträdande roll.Liksom andra bolag står även SKF inför problematiken att utforma årsredovisningen så att den påbästa tänkbara sätt fyller sitt syfte. Att reagera på de synpunkter ett bolag erhåller från marknadenär således viktigt för att upprätthålla förtroende för bolaget. Årsredovisningen som kommunikationsmedelär idag ett aktuellt ämne och elementärt område för bolaget och det är centralt förbolagen att finna rätt nivå i sin Informationsgivning, en nivå som i den här uppsatsen på uppdragav SKF kommer att behandlas.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att bidra till att förbättra SKF:s årsredovisning. Vidare ärsyftet att utröna vilken information aktiemarknaden efterfrågar och undersöka hur SKF iårsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jämförelse gentemot ett urval av andrabörsbolag är syftet att presentera de områden i SKF:s årsredovisning som bör förbättrasalternativt tillfogas.

Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den.

Aktiemarknadsbolag har en långtgående skyldighet att offentliggöra kurspåverkande information om bolaget till allmänheten. Bland annat skall finansiella rapporter och annan information som har en inte oväsentlig kurspåverkan utges. Likväl riskerar aktieägare att lida ren förmögenhetsskada när företrädare för ett aktiemarknadsbolag av oaktsamhet eller rent av svikligen förbiser nämnda informationsplikt. Skadesituationen kan vara att ett aktiemarknadsbolag offentliggör förskönande information om den finansiella ställningen i bolaget. Aktiekursen kommer då inte att spegla det korrekta värdet på aktierna.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera det digitala affärsspråket XBRL samt diskutera dess möjliga effekter på företagens Informationsgivning vid en framtida tillämpning, med betoning på förutsättningarna i Sverige. Metod: Uppsatsen har en deskriptiv ansats där vi försöker beskriva företeelsen XBRL med hjälp av teori och insamlad empiri i form av en webbenkät till 30 av de största företagen i Sverige samt en intervju med XBRL-experten Agneta Brevenhag. Slutsatser: Kunskapen om XBRL i de stora svenska börsföretagen är väldigt liten. Framtidspotentialen för XBRL i Sverige är svår att avgöra då väldigt få har börjat diskutera dess för- och nackdelar än. En svensk XBRL-grupp håller på att bildas och denna kommer inom den närmaste framtiden att börja utveckla en svensk standard (taxonomy), vilken beräknas vara klar om ungefär ett år.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna.

Värdepappersmarknaden fyller en mycket central plats i vårt samhälle då många affärer görs där och betydande belopp omsätts. De marknader där man omsätter kapital och risk är indelade i aktiemarknad, kreditmarknad och derivatmarknad, varav fokus här ligger på aktiemarknaden. På denna marknad, som även kallas riskkapitalmarknaden, omsätts i första hand aktier, konvertibler och teckningsoptioner. Marknaden omgärdas av ett rikt regelverk som består av lagreglering, självreglering och etik. Syftet med dessa regler är att aktiemarknaden ska vara effektiv, likvid och god genomlyst samt att allmänheten ska kunna känna förtroende för den.

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna och varje år insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjärtinfarkt innebär en stor förändring i livet och patienten måste ibland lära sig att leva ?ett nytt liv?. Det är sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att känna sig någorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förändringar som uppstått. Forskning visar att det finns brister vid Informationsgivning.