Årsredovisningen -Utifrån perspektivet användarnas efterfrågan-
Bakgrund och problem: Vid utformningen av årsredovisningen står bolag inför flera problem.Medvetenheten om årsredovisningens målgrupp är central och betydelsen av att öka förståelsenför den information bolagen levererar har på senare år erhållit en alltmer framträdande roll.Liksom andra bolag står även SKF inför problematiken att utforma årsredovisningen så att den påbästa tänkbara sätt fyller sitt syfte. Att reagera på de synpunkter ett bolag erhåller från marknadenär således viktigt för att upprätthålla förtroende för bolaget. Årsredovisningen som kommunikationsmedelär idag ett aktuellt ämne och elementärt område för bolaget och det är centralt förbolagen att finna rätt nivå i sin informationsgivning, en nivå som i den här uppsatsen på uppdragav SKF kommer att behandlas.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att bidra till att förbättra SKF:s årsredovisning. Vidare ärsyftet att utröna vilken information aktiemarknaden efterfrågar och undersöka hur SKF iårsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jämförelse gentemot ett urval av andrabörsbolag är syftet att presentera de områden i SKF:s årsredovisning som bör förbättrasalternativt tillfogas. Uppsatsen är således menad att mynna ut i en rekommendation, vilkenredogör för de områden som SKF bör ha i åtanke vid utformningen av årsredovisningen.Metod: Det empiriska materialet har insamlats dels genom intervjuer samt medverkande vidföredrag och dels genom granskning av tio årsredovisningar. I syfte att uppnå hög grad avvaliditet har det vid utformandet av såväl frågor som upprättandet av granskningens checklistvalts att utgå från uppsatsens syfte och problemdiskussion. Den informationsasymmetri somexisterar mellan bolagen och marknaden är ett tillstånd som med begränsad sannolikhet kommeratt försvinna, vilket lett till att uppsatsen präglas av ett kritiskt och försiktigt förhållningssätt.SLUTSATS: Det som av analytiker efterfrågas i bolagens årsredovisningar karaktäriseras främst aven önskan om tydlighet, enkelhet samt relevans. Därmed torde årsredovisningen vara kort,lättförståelig samt i större utsträckning anpassas utefter analytikerns informationsbehov.Paradoxalt, med avseende på denna slutsats, kan tyckas vara att en högre uppfyllelsegrad avanalytikerns informationsbehov snarare tenderar att öka årsredovisningens omfattning än attreducera densamma. Således åskådliggörs den komplexitet bolagen ställs inför vid utformningenav årsredovisningen. Vidare tenderar vissa av bolagen ej att vara medvetna om vem som är denhuvudsakliga användaren av årsredovisningen, detta då flertalet av användarnas önskemål i vissaårsredovisningar förbisetts. Samtliga bolag uppvisar en låg uppfyllelsegrad av användarnasÅrsredovisning- Utifrån perspektivet användarnas efterfråganönskemål inom åtminstone ett av de granskade områdena, något som påvisar att det finnsutrymme för förändringar samt förbättringar i samtliga granskade årsredovisningar. Slutsatsenom SKF:s årsredovisning är att den framstår som väl utformad och genomtänkt då den erhållergranskningens näst bästa omdöme, men likväl finns vissa förbättringsområden.FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER: En intressant aspekt vore att utföra en studie där en jämförelsemellan analytikernas önskemål och rådande lagar vid utformningen av årsredovisningen utgörgrunden. Dessutom upplevs det intressant att utföra en studie karaktäriserad av en uppföljning avhur de granskade bolagens informationsgivning har utvecklats i årsredovisningen för 2006,alternativt studera hur ett fåtal bolags informationsgivning utvecklats och förändrats över tid.